Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer

Fred och nedrustning

Idag finns fortfarande runt 30 000 kärnvapen i världen. Massförstörelsevapen som förintar människor, samhällen och civilisationer. De förorenar luft, mark och vatten, och deras dödliga effekt sprids över nationella gränser och mellan generationer. Även om det kalla kriget är över är kärnvapen fortfarande ett hot mot världsfreden. Av världens 30 000 kärnstridspetsar är mer än 1500 ständigt redo att skjutas iväg på ett ögonblick, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

Dessvärre har nedrustningstakten tappat kraft och fart. Starka, målinriktade insatser och ett bredare samförstånd krävs för att vända upprustningen – särskilt i en tid där spridningen av kärnvapen blir allt svårare att kontrollera.  


Nio länder är kända kärnvapenmakter: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Israel, Pakistan, Indien och Nordkorea. Det finns misstankar om att även andra länder i hemlighet har, eller försöker skaffa sig, kärnvapen. Ett enda land som tidigare varit en kärnvapenmakt - Sydafrika - gjorde på 1990-talet sig kvitt sin kärnvapenarsenal. De återstående länderna håller krampaktigt fast i sina kärnvapen - trots löften om avveckling. Dessutom finns stor risk att kärnvapen  sprids på världens svarta vapenmarknader.

Greenpeace verkar för fred, avveckling av kärnvapen och en planet i balans.

Kärnvapen

En värld med kärnvapen är en värld i ständig risk.

Skriv under här för en kärnvapenfri värld

Trots att rädslan för kärnvapen falnat, eller i åtminstone hamnat lite i skymundan, de senaste åren, finns inget tvivel om att kärnvapen fortfarande utgör ett av de största hoten mot mänskligheten  och planeten.

Man kan inte underskatta den ödeläggande kraften av en kärnvapensprängning, och det är svårt att begripa vilka konsekvenser det kan få. Såväl den massiva förödelsen efter de två atombomberna över Hiroshima och Nagasaki som de mer än 2000 kärnvapenprovsprängningarna som genomförts på jorden, har fått allvarliga och radioaktiva konsekvenser för både människor och natur.

Utvecklingen av massförstörelsevapen har stadigt gått framåt, trots världens uttalade ambitioner att nedrusta. Tekniskt har man kommit långt jämfört med de ödesdigra bombfällningarna i Japan på 40-talet. En atombomb med samma kraft som den som förstörde Hiroshima är numera inte större än en matlåda.

Och allt fler länder vill skaffa kärnvapen – upprustning ger upprustning. När USA invaderade Irak på jakt efter massförstörelsevapen, svarade Nordkorea med att ”utveckla tillräckligt med vapen för att hålla George Bush från att angripa.

Ökar mängden kärnvapenländer ökar även risken att massförstörelsevapen kan komma att användas i krig eller konflikter. Nya typer av konflikter och ett uppsving av internationell terrorism gör att osäkerheten som omger kärnvapen och hanteringen av dem har ökat drastiskt.

Det är viktigt att komma ihåg att man tillverkar plutonium till atombomber från förbrukat uran. På så sätt är dessa två fenomen ständigt kopplade till varandra, och en värld fri från kärnvapen bör också vara en värld fri från kärnkraft.

De senaste uppdateringarna

 

Nordeabesked med konsekvenser

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 13 december, 2016

Tillsammans med tusentals personer runt om i norden har vi riktat krav på Nordea att de ska sälja sina investeringar i företagen som bygger North Dakota Access Pipeline. En oljeledning som bland annat hotar vattenförsörjning för...

Oljeledning via Standing Rock stoppad

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 5 december, 2016

I torsdags den första december genomförde Greenpeace tillsammans med Sofia Jannok en manifestation och en överlämning av ett brev från Standing Rock Sioux Tribe till Nordea . Sioux-stammen krävde i brevet att Nordea avyttrar sina...

Hemliga dokument bekräftar: miljö och demokrati hotas av TTIP

Artikel | 2 maj, 2016 på 14:50

Greenpeace i Nederländerna släpper idag läckta dokument från förhandlingarna om TTIP-avtalet mellan EU och USA. Det här är första gången allmänheten får möjlighet att jämföra EU:s och USA:s förhandlingsbud. TTIP kallas ofta "handelsavtal", men...

1 - 3 av 117 resultat.