Var med och skapa positiv energi! Anmäl dig till vårt utskick här:
signs
Jag är med!
Stoppa utsläppen av koldioxif
 
 
 
 
 
 
 

Klimatförändringar

Vi människor har gjort oss beroende av fossila bränslen som olja, kol och gas för vårt energibehov. Sedan industrialismens början har vårt användande av fossila bränslen stadigt ökat. Kol var helt avgörande för den industriella utvecklingen och under det senaste århundradet har vårt användande av olja ökat dramatiskt. Vår fossilanvändning har lett till att jordens klimat förändras och att vi nu hotas av allvarliga klimatförändringar.

Se dig omkring där du sitter just nu, och fundera över föremålen du ser: skärmen du läser på, möbler, väggar och golv - vad består de av, var och hur tillverkades de och hur transporterades de?

I Sverige använder vi visserligen inte kolkraft, men det hindrar inte att Vattenfall, som ägs av svenska staten, har ett flertal kolkraftverk i utlandet. Kolkraft är det klimatfarligaste energislaget som finns, men på bara tio år har Vattenfall gått från nästan inga utsläpp alls till att släppa ut betydligt mer än hela Sverige.

De stora oljebolagen tar till allt mer desperata åtgärder för att kunna fortsätta producera olja. De söker och tar upp olja på svåråtkomliga platser, som under det arktiska havets botten och i oljesand, den smutsigaste och skadligaste formen av oljeutvinning som finns.

Vårt samhälle har blivit en fossilmissbrukare, och nu börjar vi på allvar se konsekvenserna av vårt beroende - klimatförändringarna har blivit vårt mest akuta miljöproblem.

Orsaker till klimatförändringarna

Jordens klimat har alltid förändrats, men mänsklig påverkan har lett till att klimatförändringarna har accelererat under de senaste 30-50 åren.
Transporter, köttproduktion, skogsavverkning och överkonsumtion bidrar till att vi idag befinner oss i en mycket allvarlig situation. Utsläppen som orsakas av vårt användande av fossil energi, som kol, olja och gas, har gjort att jorden värms upp allt snabbare.


Vi människor bedriver en hel del verksamhet som förändrar jordytan i accelererande takt, det har vi gjort alltsedan den dagen vi började bedriva jordbruk. Vi började avverka eller bränna skog för att skapa åkermark. Idag avverkas enorma skogspartier runt om i världen i en mycket hög takt. Det har gjort att närmare en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avverkningen av framför allt de tropiska skogarna. Våra städer breder ut sig, vilket också det påverkar jordytan.

Effekter av klimatförändringarna - vad händer?

Så vad händer egentligen då planeten blir varmare? Vår planet och dess klimat är ett mycket komplext system som påverkas av en oändlig mängd olika faktorer. Detta gör det väldigt svårt att förutse exakt vad som kommer att hända. På kvällstidningarnas löpsedlar kan vi den ena dagen se en rubriker om att “en ny istid är på väg!” och nästa dag att temperaturen ökar i alarmerande takt. Det är för det mesta resultatet av fantasifull rubriksättning i jakten på klick och tidningsköpare.

Det är idag vetenskapligt fastlagt att temperaturen på planeten ökar, och att detta kommer att få stora och allvarliga konsekvenser om vi inte omgående bryter trenden och upphör med att förbränna miljöfarliga fossila bränslen som påskyndar den globala uppvärmningen.

Detta är några av de effekter vi delvis redan ser:

  • Ökande extremväder som orkaner, översvämningar, torka och extrem hetta.

  • Smältande isar och glaciärer. Detta leder till att havsnivån höjs, vilket har stora effekter på landområden naturligtvis. Att den ljusa isen runt Nordpolen ersätts med mörk vattenyta leder i sin tur till ytterligare förändring av temperaturen på vår planet.

  • Konflikter om de krympande naturresurserna, som färskvatten och odlingsbar mark, ökar.

  • Människor tvingas lämna sina hem och bli klimatflyktingar.

  • Vi drabbas av fler sjukdomar och dödsfall till följd av till exempel värmeböljor och översvämningar.

  • Havsförsurning hotar att förstöra hela det marina ekosystemet.
    En fjärdedel av våra koldioxidutsläpp upptas av havet. Effekterna märks tydligt i kalla hav, eftersom de tar upp mer koldioxid än varma. Korallrev och skaldjur som är beroende av kalk påverkas snabbt då haven blir surare.

  • Massutrotning av växter och djur som inte klarar att anpassa sig. Isbjörnarnen är beroende av havsis för sin överlevnad. Ökad temperatur på land innebär fler skogsbränder, vilket i sin tur ger minskade habitat för många arter som redan hotas av avverkning, till exempel orangutangen. Ökande temperaturer i haven innebär mindre plankton och krill, vilket i sin tur påverkar större djur som valar och pingviner, för att bara nämna några.

  • Havsnivåstegring där kuster läggs under vatten och vissa ö-nationer helt riskerar att försvinna. Till exempel kommer landet Kiribati i Stilla havet troligen att ligga under vatten inom några decennier.

  • Stora ekonomiska förluster för samtliga jordens länder, där de redan fattiga drabbas värst


Detta är bara en bråkdel av alla förändringar som kommer att ske. Ekosystemen i havet och på land utgör en så komplicerad väv att det inte är möjligt att kalkylera exakt vilka effekter klimatförändringarna kommer att ha. En förändring leder till en annan, kanske på en helt annan plats, på ett sätt som kan vara omöjligt att förutse.

Vi måste sätta ambitiösa mål för utsläppsminskningar och energieffektivisering. Det är ett problem är att många av våra politiker pratar om ledarskap i klimatfrågan samtidigt som de tillåter att statliga Vattenfall släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som hela landet Sverige.

Vad är fossil energi?

Olja, kol, naturgas och torv innehåller enormt mycket lagrad energi. Energin kommer från resterna av växter och djur som levde för miljoner år sedan. Alla fossila bränslen består av kolväten och släpper ut koldioxid när de förbränns.

Olja är en dominerande energikällan i världen. Hälften av oljan förbränns i bilmotorer. När den lättillgängliga oljan nu är på väg att minska söker oljebolagen desperat efter ny. Det har gjort att många bolag börjat utvinna olja som är betydligt dyrare och svårare att få upp, som till exempel oljesand och olja som finns på stora djup under havsbottnen och i svårarbetade och känsliga områden som Arktis. Denna typ av olja brukar kallas okonventionell olja.

Kol är det mest koldioxidintensiva av alla energislag. Det finns två sorters kol, brunkol och stenkol, där brunkol är det värsta av de två. Idag står koleldning för 25 procent av världens energianvändning. Från utvinning till förbränning förorenar kol i varje led. Brytningen förorenar floder och vattendrag. Eldningen leder till utsläpp av bland annat koldioxid, kvicksilver och små partiklar som förstör människors hälsa.

Fossilgas kallas även naturgas och är en blandning av olika gaser som finns i jorden, i huvudsak metangas. Gasen används framför allt som bränsle i kraftverk och värmeverk. Fossilgas släpper ut ungefär hälften så mycket växthusgaser som olja* men är ändå inte en tillräckligt bra ersättning till olja i längden, eftersom utsläppen från energiproduktionen fortfarande är för höga.

Torv bildas när växter i mossar och kärr på grund av syrebrist endast delvis bryts ner istället för att förmultna. Torv förbränns ofta tillsammans med kol eller biobränsle och står för en mycket liten del av världens energianvändning.

Det finns idag tillräckligt med kända reserver av fossila bränslen för att äventyra jordens klimat många gånger om. Därför kan vi inte, som vissa tror, vänta på att reserverna tar slut, innan vi ställer om till ett nytt och modernt energisamhälle. Priset om vi väntar är allt för högt, både för miljön, för människor och för den globala ekonomin. Detta är en omställning som ändå måste göras förr eller senare. Låt oss göra det medan vi fortfarande kan undvika de svåraste klimateffekterna

Förnybar energi: sol, vind och vatten

Begreppet “förnybar” eller “förnyelsebar” energi är precis vad det låter som: energikällan tar inte slut under överskådlig tid utan återbildas hela tiden. Till de förnybara energikällorna räknas solenergi, vattenkraft, vind- och vågenergi, bioenergi och geotermisk energi.

De fossila bränslena räknas inte som förnybara, eftersom det tar miljontals år för dem att förnyas. Vi använder kol, olja och gas i mycket snabbare takt än det bildas. Kärnkraften baseras på ändliga resurser. Globalt sett är fossila bränslen idag den vanligaste energikällan. Förutom att dessa bränslen bidrar till klimatförändringarna kommer både oljan och naturgasen att ta slut inom en relativt snar framtid. Det är logiskt att satsa på den förnybara energin.

Kärnkraft

Kärnkraft är en kontroversiell energiform – med rätta. Den kräver bränsle i form av uran, som bryts med stora hälso- och miljörisker som följd. Den kräver omfattande säkerhetsrutiner, som flera gånger ändå visat sig otillräckliga – med katastrofala olyckor som följd. Och den kräver säker slutföring av radioaktivt avfall i 100 000 år – ett problem som vi ännu inte hittat en lösning på.

Kärnkraftverk är sårbara. De påverkas av tekniska och åldersmässiga brister, av naturkatastrofer och andra omvärldshändelser och av den mänskliga faktorn. Inga säkerhetsföreskrifter i världen kan förebygga riskerna. Och om något går fel kan konsekvenserna bli väldigt allvarliga. Kärnkraft är helt enkelt farligt.

Mindre mängder strålning kan mutera dina gener, som sedan förs vidare till dina barn och dina barns barn och orsaka cancer eller missbildningar. Om du utsätts för större mängder strålning dör du.

Kärnkraftsindustrin framställer sig ibland som det enda alternativet till kolkraft och andra fossila energikällor. Det är helt enkelt inte sant.

Fördelar med förnybar energi

Ökad andel förnybar energi är central för att hejda klimatförändringarna. Den förnybara energin är ren, säker och kommer inte att ta slut. Den genererar inte inte avfall som är farligt och måste förvaras säkert i hundra tusen år, och ger inget nettoutsläpp av koldioxid.

Vissa förnybara energikällor som geotermisk energi, marin strömkraft och vågkraft producerar energi utan avbrott och variationer i ett konstant flöde.

Den lokalt producerade förnybara energin gör oss oberoende av oljeländerna, och därför mindre påverkbara av balansen i världsekonomin. Ett ökat användande av förnybar energi skulle troligtvis även minska de väpnade konflikterna i världen, eftersom de i flera fall bottnar i tillgången på olja.

Tack vare vår befintliga vattenkraft och vår enorma potential för både vindkraft och bioenergi har Sverige en av de bästa förutsättningarna i världen att bli 100 procent förnybart. Tillsammans med energieffektiviseringar är förnybar energi svaret på den enorma klimatutmaning världen står inför. Nu behövs visionära politiker som ger det förnybara en verklig chans.

Dessutom skulle Sverige, med rätt satsningar, kunna vara med och leda det internationella arbetet med att göra den förnybara energitekniken ännu bättre och billigare. Det skulle både gynna den svenska arbetsmarknaden och bidra till att hjälpa många av världens allra fattigaste länder att utvecklas på ett mer hållbart sätt.

Vissa former av bioenergi bidrar till minskning av den biologiska mångfalden. Utvinning av bioenergi bygger ju på förbränning, och skogsavverkning innebär att vi går miste om en möjlig CO2-sänkning jämfört med om träden fått stå kvar en längre tid.

Det finns naturligtvis också hinder att övervinna i form exempelvis tekniska begränsningar, men utvecklingen går hela tiden framåt. All energiproduktion påverkar miljön, det är därför det är så viktigt att minska användningen av energi. Det kan göras genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Inom detta område är potentialen fortfarande väldigt stor. Det handlar både om tekniska lösningar och om en smartare använding.

Vad är växthuseffekten?

Det sätt vi använder begreppet “växthuseffekt” idag är ofta en aning missvisande. Begreppet växthuseffekt beskriver egentligen den naturliga process som är helt nödvändig för att vi ska kunna leva på den här planeten överhuvudtaget - utan den skulle det vara betydligt kallare! Klimatfrågan handlar om den förstärkta växthuseffekten, det vill säga en effekt utöver den naturliga där människans utsläpp av växthusgaser läggs till de naturliga förloppen.

Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid, som är en så kallad växthusgas. Koldioxid bildas även på naturlig väg, genom nedbrytning av organiskt material.

Växthusgaserna bidrar till att värma upp planeten genom sin förmåga att reflektera solens infraröda värmestrålning så att den studsar tillbaka till jordens yta.

Men det senaste århundradets snabba ökning av framför allt koldioxid har förstärkt det vi kallar växthuseffekten så att allt mer strålning reflekteras tillbaka till jordytan, och därmed ökar temperaturen.