Japans minister för kärnkraftskrisen,  Goshi Hosono,  meddelade förra veckan  att Japan håller på att utarbeta nya regler för kärnkraftsoperatörer, som bland annat begränsar driftstiden för de flesta reaktorer till 40 år.  Även om operatörerna kan ansöka om förlängning säger Hosono att det bara i undantagsfall kan beviljas, i de fall företag kan visa att anläggningarna är i gott skick och att de på ett säkert sätt kan fortsätta driften. 

Japan överväger även att sätta kärnkraftverken under statlig kontroll. Yukio Edanö, chef för ministeriet för ekonomi, handel och industri (METI) säger "Kärnkraftverk ägs av privata ägare som utnyttjar fördelarna, men staten är ansvarig för kompensation och saneringsarbete [efter Fukushima]. Det kan inte längre tillåtas att operatörerna drar nytta av systemet ... Antingen får de fortsätta att äga kärnkraftverk och betala enorma försäkringspremier eller så får de avstå från de fördelar som de för närvarande åtnjuter och be staten bära kompensationskostnaden. "

Även om Japans lag om ersättning för nukleär skada föreskriver obegränsat ansvar för reaktorägarna, har Tokyo Electric Power (TEPCO) inte  råd med de enorma kostnaderna för sanering och ersättning till offren. Regeringen har därför varit tvungen att stå för dessa kostnader. 

Med tanke på den pågående diskussionen om privata investerare till nya svenska kärnkraftverk frågar jag mig hur de skulle ha råd med de enorma försäkringssummor som skulle krävas? Men i Sverige gäller fortfarande att vinsten är privat, och risken är skattebetalarnas.