Idag släpper Svenska Samernas Riksförbund en rapport som visar hur den svenska skogsindustrin kränker deras mänskliga rättigheter genom att plantera en invasiv trädart på deras land, som omöjliggör eller kraftigt försvårar deras traditionella liv i Sapmi.

I augusti 2017 enades 44 samebyar om en nolltolerans mot den invasiva trädarten contorta på deras land. Detta har dock inte hörsammats av skogsbolagen, tvärtom fortsätter de planteringen av contortatallen på samernas traditionella land. Rapporten förklarar hur samernas renskötsel försvåras eller omöjliggörs genom att denna trädart planteras på deras land.

Contortatallen infördes i Sverige av skogsindustierna på 1970-talet. Contorta är klassad som en invasiv art av svenska Naturvårdsverket. Idag utgör den 515 000 hektar av det svenska skogslandskapet. Den fick en explossionsartad etablering i Sverige, bland annat eftersom den växer snabbare än den svenska tallen och därför är mer lukrativ för skogsindustrierna, då avverkningstakten ökar.

Rapporten innehåller samernas beskrivning om hur contortatallen försvårar deras traditionella liv som de haft på platserna i flera tusen år. Bland annat försvåras renskötseln avsevärt eftersom contortan växer tätare än den svenska tallen, vilket omöjliggör renarnas passage under vallning.

report

Contortatallens problematik är också någonting som skogsbiologer vittnar om.

Sebastian Kirppu Naturvårdare och prisbelönt skogsbiolog förklarar: Det storskaliga kalhyggesskogsbruket innebär att gamla naturskogarna huggs ner och blir till unga virkesåkrar. Contorta – en tallart som hör hemma på den nordamerikanska kontinentens norra delar, skulle aldrig satt sina rötter i svensk skogsmark om det inte vore för skogsindustrin. Dess stora utbredning får förödande konsekvenser. Contortan har slagit ut lavhedarna som fanns i de naturliga tallskogarna, hänglavarna i granskogarna och har missgynnat den biologiska mångfalden då till exempel mykorrhizasvampar inte bildar symbios med den främmande contortatallen.

Skogsbolag måste börja bedriva skogsbruk med hänsyn till urfolks rättigheter. Samernas mänskliga rättigheter är inte en förhandlingsfråga. Kampen för de sista riktiga skogarna är gemensam, samma skogar som spelar en avgörande roll för att kunna bedriva traditionell - och grundlagsskyddad -  renskötsel, är samma skogar som kan upprätta hålla en biologisk mångfald i skogen.

Tycker du också att samernas mänskliga rättigheter ska respekteras? Skriv på vår uppmaning till Essity! Essity är ett globalt jätteföretag, som driver på kränkningarna av urfolks rättigheter. Ändrar Essity sig gör det stor skillnad för samerna. Skriv på här: https://act.gp/2rkIqLJ


Lina Burnelius
Skogsansvarig Greenpeace Sverige