Debattartikel: Torskens barnkammare skövlas av danska svartfiskare

Sida - 25 augusti, 2010
Danska yrkesfiskare bottentrålar systematiskt på svenskt vatten - i ett område där det ska råda totalt fiskeförbud. Det pågående svartfisket har dokumenterats av Greenpeace sedan början av mars, både med hjälp av GPS-spårning och med videoupptagning.

Ett av de danska fiskefartyg som fiskat i det stängda området.

För att skydda den akut hotade Kattegattorskens lek- och uppväxtområden stängde Danmark och Sverige gemensamt ett stort havsområde i Kattegatt för allt fiske den 1 januari 2009. Området är indelat i fyra zoner varav en där det är helt förbjudet att fiska året runt. Det är i just detta område som Greenpeace har kunnat dokumentera ett intensivt illegalt fiske.

Förutom att det dokumenterade svartfisket underminerar försöken att rädda Kattegattorsken, saboterar det även forskarnas möjligheter att vetenskapligt utvärdera nyttan av marina reservat stängda för fiske som verktyg i fiskeriförvaltningen. Området där Greenpeace kunnat påvisa det danska svartfisket var det enda större svenska referensområdet där allt fiske skulle vara förbjudet. Detta område är nu vetenskapligt opålitligt.

I huvudsak är det fartyg från fiskehamnen Gilleleje på Själlands nordspets som fiskat i det stängda området. Greenpeace har bildbevis på att tre Gilleleje-fartyg och ett annat fartyg har trålat i området. Fem av de sex danska skeppen som Greenpeace placerade spårningsutrustning på rörde sig också systematiskt i det stängda området under många timmar i mycket låga hastigheter och tjuvfiskade därmed med största sannolikhet.

Gilleleje är en av Danmarks största fiskehamnar och yrkesfiskarna där har stort politiskt inflytande. De har även stor makt i Danmarks fiskeriförening. När Danmark och Sverige enades om fiskeförbudszonen i Kattegatt protesterade Gilleleje-fiskarena högljutt.

Värre blev det när Greenpeace, i en enligt miljööverdomstolen helt laglig bevarandeåtgärd, berättade att vi avsåg att placera ut trålhinder i två andra svenska områden i Kattegatt, Fladen och Lilla Middelgrund. Då skrev Danmarks fiskeriförening till Danmarks dåvarande jordbruksminister, Eva Kjer Hansen, och bad henne ingripa. För trots att de biologiskt unika miljöerna redan var skyddade på papperet som Natura 2000-områden pågick bottentrålning i området - något som de danska yrkesfiskarna ville fortsätta med.

Som en direkt följd av de danska yrkesfiskarnas uppmaning, kontaktade Eva Kjer Hansen sin svenska kollega, jordbruksminister Eskil Erlandsson, och meddelade att hon inte anser att det är någon mening med att Sverige och Danmark ingår avtal om stängda fiskevatten ifall organisationer tillåts förhindra fiske i andra områden. Eskil Erlandsson valde då att böja sig för de danska påtryckningarna. Istället för att stå upp för att unika Natura 2000-områden ska skyddas i enlighet med EU-lag, anklagade Erlandsson Greenpeace - i ett utspel på DN-debatt (090808) - för att hota den unika svensk-danska överenskommelsen om fiskeförbud och bad oss att inte stoppa det destruktiva fisket i Fladen och Lilla Middelgrund.

Hans oro kom dock på skam. Greenpeace placerade ut trålhinder och danskarna rev inte upp avtalet om fiskeförbud i Kattegatt. Tvärtom, Eva Kjer Hansen lovade att hålla avtalet. Däremot har danska yrkesfiskare, som Greenpeace nu kunnat visa, ignorerat förbudet, vilket är ytterst allvarligt.

De båtar som Greenpeace placerat spårningsutrustning på är alla under 15 meter. Båtar som är över 15 meter måste ha Vessel monitoring system (VMS), vilket gör att de kan spåras elektroniskt av fiskerikontrollen. De mindre båtarna är alltså helt obevakade. VMS:en hindrar dock inte de större båtarna från att tjuvfiska. Enligt den svenska kustbevakningen togs ett flertal danska fiskefartyg i juni på bar gärning i förbudsområdet. I samtal med kustbevakningen får vi bilden av ett kontinuerligt svartfiske bekräftad, samtidigt som det uttrycks en frustration över att man inte lyckas ta fast fler svartfiskare.

Frågan är nu – hur tänker den ansvariga ministern, Eskil Erlandsson, agera för att få stopp på det danska svartfisket i svenska vatten? Tänker han fortsätta värna danska yrkesfiskares särintressen eller tänker han se till att svenska marina miljöer får ett verkligt skydd som övervakas och efterlevs?

Vi menar att det är hög tid att Erlandsson sätter ned foten och visar att livet i våra hav inte längre får köras över av en kortsiktig och självdestruktiv fiskeindustri. Den pågående reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik ger många möjligheter till skärpningar.

Uppenbarligen behöver övervakningen av områden stängda för fiske bli mer effektiv. Greenpeace anser dessutom att avslöjade svartfiskare helt bör bli av med rätten att fiska. EU och världen har en enorm överkapacitet i fiskeflottorna. De båtar som missköter sig bör vara de som skrotas först.

Vid en regionalisering av fiskepolitiken måste andra intressen som t ex turism, miljö, rättsvårdande myndigheter och sjöfart ges lika många röster som fisket i de organ som ska stå för samråden. Idag domineras dessa stort av yrkesfiskarna – vilka till stor del bevisligen inte bryr sig om de marina ekosystemen och fiskbeståndens överlevnad. Och det behövs betydligt fler områden stängda för destruktivt fiske – områden som då givetvis måste övervakas.

Den svenska minister som, efter valet, får ansvar för fiskefrågor ska veta att det är en hård verklighet som måste förändras. Det krävs kraft och beslutsamhet för att åstadkomma förbättringar.

Stora reformer i internationell havsförvaltning har ofta tillkommit genom konfrontation, som till exempel torskkrigen mellan Island och Storbritannien. Den som inte reagerar när de egna vattnen skövlas av grannens svartfiskare, kommer med största sannolikhet inte få mycket gjort.

Jan Isakson och Therese Jacobson, ansvariga för havsfrågor på Greenpeace

Ämnen