Uran - brytning av kärnbränsle

Bränslet i kärnreaktorer framställs av uran, som är ett radioaktivt grundämne. Varje steg i processen fram till kärnkraftreaktorn är riskfylld.

Brytning

När man bryter uranmalm frigörs radioaktiva gaser och stora mängder radioaktivt damm. Arbetare som andas in gasen eller dammet får väsentligt ökad risk för lungcancer och andra lungsjukdomar.

När uranet skiljs från malmen bildas stora volymer flytande radioaktivt och giftigt avfall. Oftast samlas avfallet i stora sjöar; vätskan avdunstar och det giftiga radioaktiva slammet blir kvar i generationer.

Uranbrytning kan också skada det omgivande landskapet och orsaka utsläpp i vattendrag. Ibland har radioaktivt brytningsavfall använts för att bygga hus.

Konvertering

Efter brytningen transporteras uranet till en konverteringsanläggning, ofta långt ifrån brytningsplatsen. Där omvandlas det till uranhexafluorid. Omvandlingsprocessen genererar stora mängder avfall som i vissa fall förgiftar grund- och ytvatten.

Uranhexafluorid är ett instabilt och flyktigt ämne som reagerar häftigt tillsammans med vatten eller vattenånga. Reaktionen producerar gas och partiklar som lätt sprider sig i luft och vatten. Ämnena är giftiga, frätande och lågt radioaktiva.

Anrikning

Koncentrationen av uran i blandningen ökas i en process som är väldigt lik anrikningen av uran för kärnvapenframställning. Därför tycker FN att urananrikningsanläggningar är en potentiell risk för spridning av kärnvapen.

Det sista steget är att omkonvertera uranhexafluoriden till en mer stabil form av uran och sedan tillverka själva bränslet, som sedan transporteras till verket.

Var bryts uranet som används inom svensk kärnkraft?

I slutet av 1960-talet bröts uran i Sverige. Från början ville man använda uranet för att framställa kärnvapen till det svenska försvaret. När kärnvapenplanerna skrotades kunde uranet istället användas till kärnkraften. Men brytningen var inte lönsam och medförde stora miljöproblem. När allmänheten insåg vidden av miljöförstörelsen slutade man bryta uran här i Sverige. Idag importerar vi istället uran från Kanada, Ryssland, Namibia och Australien. Vi får kärnkraft och de får uranbrytningens konsekvenser. 

De senaste uppdateringarna

 

Farliga förbindelser

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 3 november, 2014

I fredags kunde Greenpeace avslöja att den ansvariga myndigheten för kärnkraftssäkerhet i Sverige – Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) – aktivt sponsrat och medverkat till lobbykampanjer för mer och ny kärnkraft . Greenpeace rapport ...

Hur ställer sig Cecilia Malmström till subventioner av kärnkraft?

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 6 oktober, 2014

På onsdag ska EU-kommissionen diskutera det kontroversiella förslaget att godkänna att Storbritannien inför massiva subventioner för konstruktion av den nya kärnkraftsreaktorn Hinkley Point C. Genom förslaget vill britterna låsa...

Framtiden är förnybar: Greenpeace kommenterar energiöverenskommelsen

Blogginlägg av Annika Jacobson | 1 oktober, 2014

Idag har Socialdemokraterna och Miljöpartiet enats om en energiuppgörelse som innebär att kärnkraften ska fasas ut och att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och höjda...

Hälsning till vår nya regering om kärnkraft

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 29 september, 2014

Det är märkligt. I valdebatten har journalisterna envisats med att ställa frågor till våra partiledare om huruvida det blir någon ny kärnkraft. Varför medierna gör en ickefråga till en av de mest omdebatterade frågorna i energipolitiken...

Ett år utan kärnkraft i Japan

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 15 september, 2014

Till följd av kärnkraftsolyckan i Fukushima för drygt tre år sedan har Japans regering gradvis stängt ned sin kärnkraft. Idag, den 15 september, har Japan – världens tredje största ekonomi – varit fullkomligt kärnkraftsfritt i...

Nya regler för gammal kärnkraft

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 26 augusti, 2014

En tredjedel av de 151 kärnreaktorerna i drift i Europa vid sidan av Ryssland, kommer inom tre år att passera den tekniska livslängd som de ursprungligen konstruerades för, vilket vanligen är 30-40 år. I Sverige kommer i år samtliga...

Verkligheten ljusår före Björklund

Blogginlägg av Annika Jacobson | 14 augusti, 2014

DI rapporterar idag om att regeringen undersöker möjligheten att bygga en ny forskningsreaktor. 1,5 miljarder beräknas den nya reaktorn kosta. En satsning som Björklund hoppas ska göra Sverige ”världsledande" inom ny kärnteknikforsknin...

Inga fler Tjernobyl – Nej till ny rysk kärnkraft i Bottenviken

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 26 april, 2014

Det finländska energibolaget Fennovoima planerar att ta sig in på elmarknaden år 2024 med ett helt nytt reaktorprojekt: Ryska statens bolag Rosatom och dess reaktortyp VVER-1200 (AES-2006). Greenpeace oroas över de allvarliga...

När baskraft blivit bromskraft

Blogginlägg av Rolf Lindahl | 20 mars, 2014

Kärnkraftsindustrin och dess förespråkare har länge trummat in begreppet ”baskraft” (läs kärnkraft) som själva fundamentet för en trygg elförsörjning: utan kärnkraft stannar Sverige, industrin tvingas flytta utomlands, vi förlorar...

Aktivisterna har gjort oss alla en tjänst

Blogginlägg av Annika Jacobson | 7 mars, 2014

Idag släpptes de 24 aktivister som har suttit anhållna efter onsdagens fredliga protestaktion på Oskarshamns kärnkraftsverk. Aktivisterna protesterade mot att reaktorer som har passerat sin tekniska livslängd tillåts fortsätta vara i...

1 - 10 av 415 resultat.

Ämnen