Dolda konsekvenser

Effekterna på människor, natur och ekonomi till följd av industrins vattenföroreningar

'Hidden Consequences' samlar fallstudier från Thaliand, Ryssland, Filippinerna, Kina, Schweiz, USA, Nederländerna och Slovakien för första gången i en rapport för att avslöja de vattenföroreningars sanna kostnader för människor, miljö och ekonomi.

Bläddra i det här digitala magasinet för att ta del av utdrag, foton och videor från den nya Greenpeacerapporten. Lär dig mer om de kostsamma och oåterkalleliga misstagen som västvärlden begått och behovet av ett snabbt agerande för att förhindra att många av våra ikoniska vattenleder i syd möter samma öde.

Använd pilen till höger  för att navigera i presentationen.

Thailand: Chao Phraya-floden

Ryssland: Floden Neva

Filippinerna: Flodsystemet Marilao

Kina: Yangtze-floden

För att kunna rädda våra värdefulla vattenleder och skydda levebrödet för dem som är beroende av floderna är det enligt fallstudierna i Thailand, Ryssland, Filippinerna och Kina nödvändigt att stoppa såväl användandet som utsläppen av farliga ämnen från industrier.

Regeringar kan göra göra de rätta valen. Våra röster kan hjälpa dem att fatta de rätta besluten för människorna och planeten.

Ladda ner sammanfattningen

Viktiga floder måste räddas

Floder utgör en livlina för de samhällen som de flyter igenom och för de städer som byggs upp längs deras stränder. De bidrar med nödvändiga och livsuppehållande resurser, t.ex. dricksvatten, bevattning till jordbruket, och livsmedel. De är också nödvändiga för industrin då de förser många produktions- och nedkylningsprocesser med vatten. Det är runt dessa industrier som det finns en mörkare sida.

Del 1 i rapporten beskriver fyra floder i syd som förstörs mer och mer för varje dag som går av industriell verksamhet och utsläpp av farliga kemikalier. Många av dessa kemikalier är långvariga och kan gradvis ackumuleras i sediment och i näringskedjan. De påverkar livsviktiga resurser som t.ex. dricksvattnet och bevattningen för jordbruket. De skadar djurlivet, förorenar hela ekosystem och orsakar oåterkalleliga skador på människor, miljö och ekonomi.

Del 2 av rapporten visar fyra fallstudier av förgiftade floder i västvärlden och hur dessa skador bidragit till enorma ekonomiska, miljömässiga och sociala kostnader. Tyvärr är dessa fyra fall inte några enstaka undantag.

Det är fortfarande möjligt att begränsa och förhindra framtida föroreningar av många floder, men för att det ska vara möjligt behövs nya regler och mer ansvarstagande, beskrivet i del 3.

En vattenreningsdamm i en bleknings- och färgningsfabrik nära kanalen Samron, i den nedre delen av floden Chao Phraya.

Thailand: Chao Phraya-floden

Floden Chao Phraya, som även benämns som "Thailands hjärta", skadas av den ökade mängden föroreningar och den pågående industrialiseringen. Floden ska förse Thailands största stad Bangkok med rent dricksvatten och traditionella användningsområden såsom fiske och bevattning av jordbruk.

Trots de stora mängderna giftiga kemikalier som framställs och används vet man väldigt lite om industriernas utsläpp av kemikalier eller deras omfattning.

Man måste omedelbart fastslå problemets omfattning, offentliggöra statistik över föroreningarna och ta fram lösningar – med slutmålet att få bort alla utsläpp av giftiga substanser.

Många av de giftiga kemikalierna som hittats i floden Chao Phraya och i havsvattnet längs Thailands kust är förbjudna i andra mer utvecklande länder eller har enligt Stockholmskonventionen identifierats som ämnen som bör fasas ut (POPs, Persistent Organic Pollutants). Detta borde vara ett uppvaknade för myndigheterna och de borde inse att de måste ta tag i problemet nu.

Ladda ner del 1

Ett rör med avloppsvatten ner i floden Okhta, som är en av de stora bifloderna till Neva. Innehållet av oljeprodukter överstiger tillåtna koncentrationer med 140 000 gånger.

Ryssland: Floden Neva

Den ryska floden Neva förser ensamt St Petersburg och dess 5 miljoner invånare med dricksvatten. Trots detta är vattnet utsatt för föroreningar av farliga kemikalier orsakat av olika industrier.

I en undersökning som Greenpeace gjorde 2010 hittades en mängd olika giftiga metaller och långlivade organiska kemikalier i industriavlopp, i slammet i vattenreningsverk, i flodsediment och i jorden på platser där elektroniskt skrot har "återvunnits". Denna undersökning, och andra, visar att föroreningar med farliga kemikalier skapas såväl i början som i slutet av produkters livscykel dvs. både vid framställningen och när produkten blivit uttjänt.

För att rädda floden Neva behövs en strategi för hanterandet av kemikalier som baseras på ett politiskt åtagande för "nollutsläpp" av alla farliga kemikalier. Denna strategi måste syfta till att eliminera de farliga kemikalier som finns i såväl produkter som i industriutsläpp innan försämringen av floden fortsätter okontrollerat.

Ladda ner del 1

En volontär från Greenpeace pratar med en invånare bredvid floden Marilao i Bulacan 25 km norr om Manila. Floden Marilao har identifierats av Miljö- och naturresursdepartementet som en av Filippinernas 50 döda floder på grund av de höga halterna av föroreningar.

Filippinerna: Flodsystemet Marilao

Det omfattande flodsystemet Marilao i provinsen Bulacan, nära Manila, har av Blacksmithinstitutet fått den inte så smickrande utmärkelsen "en av världens smutsigaste floder".

Ett övervakningsprogram för flodsystemet Marilao, som sattes upp 2008 tillsammans med den Asiatiska utvecklingsbanken, bekräftade förekomsten av föroreningar från flera tungmetaller. Skaldjur och färskvattenfisk från Marilao, som konsumeras av många av invånarna i området och i storstaden Manila, visade sig också innehålla metallföroreningar. I vissa fall var nivåerna långt över gränsvärdena för konsumtion.

När man har uppskattat saneringskostnaderna har de visat sig vara så betydande att de skulle få konsekvenser för landets ekonomi, vilket är avskräckande för ett land som Filippinerna. Det finns ett brådskande behov av en renare produktion för att få bort utsläppen av farliga kemikalier till floden. I första hand måste de mest farliga kemikalierna ersättas med säkrare alternativ. Först då kan man undvika ökade kostnader för människor, natur och ekonomi.

Ladda ner del 1

Familjer som fiskar och dricker vatten från floden Yangtze har upptäckt att vattnet har en konstig lukt.

Kina: Floden Yangtze

Genom Kinas långa historia har området längs floden Yangtze varit centrum för kultur och industri. Idag bidrar den till ca 40 % av nationens BNP, vilket motsvarar ungefär 9,7 biljoner svenska kronor.

Den industriella utvecklingen är särskilt koncentrerad till floddeltat Yangtze. I området finns 16 städer, däribland Shanghai, vars 20 miljoner människor är beroende av floden för att få dricksvatten.

Trots floden Yangtzes enorma vattenvolym kan föroreningar från farliga kemikalier redan uppmätas och föroreningarna hotar även östkinesiska sjön. Med tanke på den storskaliga industriella utvecklingen som pågår intill floden och den stora mängd människor vars levebröd är beroende av vattnet finns det anledning att känna oro för utvecklingen. En plan som leder till "nollutsläpp" av farliga ämnen måste omedelbart införas innan Kinas höga ekonomiska tillväxt driver Yangtze över dess ekologiska gränser. Så kan även höga kostnader för sanering undvikas.

Ladda ner del 1

Vi måste lära av våra misstag

Fallstudier från västvärlden visar att långlivade och bioackumulerande ämnen har förorenat hela regioner. De visar hur svårt det är att rent tekniskt få bort dessa farliga kemikalier efter att de släppts ut, men också vilka höga kostnader det medför. Dessutom kommer man tyvärr aldrig kunna sanera bort alla föroreningar.

Ännu värre är att man sällan tar hänsyn till eller kompenserar för de okvantifierbara kostnaderna på människors hälsa, miljön eller ekonomin. Många av effekterna är oåterkalleliga och effekterna på närliggande områden är omöjliga att räkna ut. För långlivade och bioackumulerande ämnen kan konsekvenserna vara globala. Många av dem har transporterats långt från källan, via strömmar i havet och luften, och har hittats ackumulerade ända bort i polerna.

I delar av världen där industrialiseringen går på högvarv finns det en rädsla för att den ekonomiska utvecklingen påverkas negativt av kostnaderna för grundläggande miljöåtgärder och utfasningen av farliga ämnen. Men exempel från västvärlden visar att försöken att "spara pengar" genom att välja det billigaste sättet att använda och göra sig av med farliga kemikalier kan resultera i extremt höga kostnader och skador i framtiden. Förr eller senare måste någon bära dessa kostnader, antingen det berörda företaget, skattebetalarna eller båda två.

Ladda ner del 2

Vi kan agera innan det är för sent

Om vi inte kan lära oss av våra misstag kommer vi att återupprepa dem. Så är fallet speciellt i de regioner i världen dit mycket av kemikalieproduktionen och tillverkningen flyttat, d.v.s. Asien och andra länder i syd. Beslutsfattarna i dessa regioner kan undvika att göra samma allvarliga misstag som västvärlden gjort, genom att förebygga problemen, istället för att släppa ut föroreningarna först och sedan sanera. Försiktighetsprincipen kan hjälpa till att skydda deras vatten och levebrödet för alla som är beroende av vattnet både nu och i framtiden. Lagar som förebygger problemen redan vid källan har stora fördelar för skyddet av miljön och för att uppnå ekonomiska konkurrensfördelar.

Budskapet kan inte vara tydligare. Regeringar har ett val. Ska de exponera sina invånare och miljön för farliga giftföroreningar och döma framtida generationer till att betala för hanteringen av förorenade marker, vars totala och slutgiltiga kostnader vi inte ens kan räkna ut? Eller ska regeringar istället satsa på en giftfri framtid, agera enligt försiktighetsprincipen, stödja en hållbar utveckling, och eliminera såväl användandet som utsläppen av farliga ämnen så att resultatet blir "nolltolerans"?

Ladda ner del 3

Målet är nolltolerans för farliga kemikalier

Det enda sättet att komma till bukt med dessa gömda faror i våra vatten är genom förebyggande åtgärder. Det är bättre att agera för att fasa ut användandet och utsläppen av farliga kemikalier än att försöka kontrollera skadan när gifterna redan släppts ut.

Greenpeace kräver att regeringar antar det politiska uppdraget att nå "nollutsläpp" av farliga kemikalier inom en generation. Försiktighetsprincipen och ett förebyggande förhållningssätt ska utgöra grunden för uppdraget. Regeringarna måste införa planer med målsättningar på kort sikt, en lista med prioriterade farliga ämnen som omedelbart måste åtgärdas, och ett offentligt register över information om utsläpp av farliga ämnen (Pollutant Release and Transfer Register, PRTR).

Det är viktigt att agera snabbt. Förebyggande åtgärder mot industriföroreningar kommer att ge omedelbara, positiva effekter på människor, naturen och ekonomin, samtidigt som de gynnar kommande generationer.

Ladda ner del 3