Parisavtalet har hyllats som en viktig milstolpe i den internationella klimatpolitiken. Nu när vi närmar oss tioårsdagen för avtalet, är ambitionerna och genomförandet fortfarande otillräckliga. Världen fortsätter på väg mot en klimat- och ekosystemkollaps. Jordens livsuppehållande system sviktar under exploatering och förstörelse av ekosystemen, utsläppen av fossila bränslen fortsätter oförminskat och viktiga “tipping-points” för klimatet blir en alltmer oförutsägbar fara för livets långsiktiga överlevnad på jorden.
Det har varit tio år av förhandlingar om regler och förfaranden som sägs vara utformade för brådskande klimatåtgärder och genomförande, varav många är farligt bristfälliga, och de stora förorenande länderna fortsätter att göra för lite för att åstadkomma meningsfulla framsteg mot begränsning av utsläppen.
Vi måste både minska utsläppen och halterna av koldioxid i atmosfären
Förutom att omedelbart minska utsläppen måste vi också skydda och och återställa ekosystem för att öka koldioxidupptag i skog och mark, för att skapa den motståndskraft vad gäller biologisk mångfald som ett förändrat klimat ställer ännu högre krav på, och för att omställningen ska vara rättvis.
Skyddet av skogar och andra ekosystem är en viktig del av Parisavtalet. I avtalets ingress noteras vikten av att säkerställa integriteten hos alla ekosystem, inklusive hav, och skyddet av biologisk mångfald och ”klimaträttvisa”.
I år hålls FN:s klimatmöte, COP (30) i Belém, Brasilien, ett av de länder i världen som sett stora delar av sin värdefulla skog försvinna de senaste årtiondena. Greenpeace har tagit fram ett sunderlag till när världens miljö- och klimatpolitiker samlas i Amazonas, en handlingsplan för att vända trenden och stoppa avskogning och skogsförstörelse senast 2030.
Planen rör sig kring sex huvudteman:
- Behovet av ett omfattande grepp om skogsfrågan med nationella planer för att stoppa skogsförstörelsen och främja skogsskydd och restaurering, genom bland annat så kallade NDC:s (nationella åtaganden)
- Ett erkännande av urfolk och lokala samhällens roll i att stoppa skogsförstörelse och bidra till skydd och restaurering och behovet av stöd för att säkra markrättigheter och markinnehav för dessa grupper.
- Översyn av det finansiella systemet så att mer medel (finansiering såväl som skuldlättnad) kan ledas till att återställa skogar och som stöd till urfolk och lokalbefolkningar.
- Fokus på orsakerna till avskogning och skogsförstörelse och att öka förståelsen för sambandet mellan handel med riskvaror från skogen och skogsskövling, ytterligare marginalisering urfolk och lokalsamhällen, ekosystemförstörelse och klimatförändringar.
- Förbättringar av övervaknings- och ansvarssystemen för att ta itu med avskogning och skogsförstörelse i alla typer av skogar genom förbättrade dialog- och rapporteringsmekanismer och utveckling av riktlinjer för “best practice” för övervakning och rapportering avskogsförstörelse samt tekniskt arbete kring ekosystemintegritet.
- Behovet av politiskt engagemang på hög nivå för att stoppa och vända avskogningen och skogsförstörelsen senast 2030, samt bidra till gemensamt arbete inom Rio-konventionerna, bland annat när det gäller anpassning av nationella planer och nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald enligt konventionen om biologisk – samt öka den offentliga finansieringen och tillgodose behoven hos urfolk och lokalsamhällen.
Du kan läsa den mer detaljerade planen här:
Stöd vårt arbete med att bevara Amazonas:
