Idag, lördagen den 17 januari 2026, träder det globala havsavtalet (BBNJ) i kraft. Det innebär att det för första gången finns internationell lag som gör det möjligt att skydda områden på internationellt vatten. Greenpeace, som i över 20 år arbetat för att avtalet ska bli verklighet, ser det som en historisk seger för både miljön och för internationellt demokratiskt samarbete i en orolig tid.
– Vi ska som mänsklighet vara stolta över att det globala havsavtalet nu är på plats. Världen blir lite bättre idag. Avtalet visar att vi genom internationellt demokratiskt samarbete kan ta stora kliv framåt mot en hållbar och rättvis framtid. Man ska inte underskatta hur svårt det har varit att samla så många länder kring förvaltningen av en gemensam resurs, men det går när vi verkligen försöker, säger Frida Bengtsson, Sverigechef på Greenpeace.
Frida Bengtsson, som disputerat i internationell fiskeriförvaltning vid Stockholm Resilience Centre och själv deltagit i de förberedande förhandlingarna av havsavtalet inom FN, ser hoppfullt på framtiden.
– Nu när grunden finns på plats kan det verkliga arbetet med att skapa ett nätverk av stora marina reservat äntligen börja. Det finns en stark vetenskaplig konsensus om att stora skyddade områden är det effektivaste sättet att låta livet i havet återhämta sig. Att få själva lagstiftningen på plats var den svåraste biten. Om den politiska viljan finns kan skyddet nu komma på plats relativt snabbt, säger Frida Bengtsson.
Greenpeace har redan kartlagt och föreslagit ett antal stora områden där det finns starka vetenskapliga skäl att snabbt inrätta marina reservat. Att öka skyddet av världshaven från dagens nivå på under en procent till 30 procent på bara fyra år, som världens länder enades om vid FN-konferensen om biologisk mångfald i Montreal 2022, kommer dock att kräva en historisk kraftansträngning. Regeringar behöver nu skapa skyddade områden som till ytan är större än hela kontinenter – och göra det snabbare än någon annan naturvårdsinsats i historien.
– Det går att nå målet om att skydda 30 procent av haven till 2030, men det kräver att världens regeringar agerar omedelbart. Att Sverige inte ratificerat avtalet än är pinsamt och bör ske genast. Sverige bör även ansluta sig till initiativet Ocean Pioneers Coalition, en grupp länder med höga ambitioner som vill driva på för ett starkt havsskydd och ett moratorium mot djuphavsgruvbrytning, säger Frida Bengtsson.
FAKTA: Det globala havsavtalet och världshavens tillstånd
- Internationellt vatten täcker 64 % av havets yta och utgör nästan 95 % av dess totala volym. Fram till lördag har det saknats juridiska verktyg för att inrätta marina reservat i dessa områden.
- Mindre än 1 % av det öppna havet har idag ett fullt skydd mot industriell verksamhet. Enligt det globala målet om biologisk mångfald ska 30 % av haven vara skyddade till 2030.
- För att nå 30-procentsmålet måste över 11 miljoner kvadratkilometer hav skyddas varje år fram till 2030 – en yta som är större än hela Europa.
- Världshaven har absorberat ungefär 90 % av den globala uppvärmning som skett på jorden de senaste decennierna. Under 2025 har havstemperaturerna slagit nya rekord varje enskild dag.
- 75 % av världens industriella fiskefartyg är dolda för offentlig insyn genom att de inte sänder sin position via publika spårningssystem (AIS). Industriellt fiske på öppet hav har ökat med 8,5 % mellan 2018 och 2022.
- Andelen överfiskade fiskbestånd i världen har tredubblats sedan 1970-talet. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) fiskas i dag över 37 % av världens kommersiella fiskbestånd bortom biologiskt hållbara gränser.
- Djuphaven är fortfarande i stort sett outforskade. Enligt National Geographic är en större del av månens yta kartlagd än havets botten. Vid en enda vetenskaplig expedition under 2024 upptäcktes 100 helt nya djuphavsarter.
