Organic Milk Production in Northern Germany. © Lucas Wahl / Greenpeace
© Lucas Wahl / Greenpeace

Samtidigt som det regnar klimatlarm över oss samlas världens nationer i oljestaten Azerbadjan för FNs klimattoppmöte COP 29 för att bland annat diskutera en minskning av länders metanutsläpp.

Under detta två veckor långa möte kommer man diskutera länders klimatambitioner och det globala målet om finansiering av klimatåtgärder. Den senaste granskningen av länders nationella klimatåtaganden visar att dessa är långt ifrån tillräckliga om vi ska nå Parisavtalets 1,5 gradersmål. FNs klimatpanel IPCC menar att vi måste minska våra utsläpp med minst 43 procent senast 2030 om vi ska ha en chans att nå 1,5 gradersmålet.  

Metan är en knäckfråga

Tiden rinner ifrån oss, samtidigt som de globala utsläppen fortsätter att öka. Inte minst gäller detta utsläppen av växthusgasen metan, som är 80 gånger mer upphettande än koldioxid sett på en 20-årsperiod och står för en tredjedel av den globala temperaturökningen. Sverige har tillsammans med 150 andra länder åtagit sig att minska sina nationella metanutsläppen med minst 30 procent till 2030.  Regeringen har emellertid ännu inte kunnat redovisa siffror på hur man tänkt sig möta detta mål och med dagens utsläppstakt kommer Sverige endast minska sina utsläpp med 13 procent till 2030. 

Svenska jordbruksministern blundar för vetenskapen

När minskning av metanutsläpp diskuteras är det i princip enbart minskning av utsläpp från fossilindustrin som tas upp. Detta trots att jordbruket och framförallt idisslare står för den största delen av utsläppen. Jordbruksminister Peter Kullgren säger att ingenting kan övertyga honom om att det är kornas fel att planeten blir hetare. Vi håller med honom, det är inte kornas fel. Felet ligger hos det ohållbara systemet, som upprätthållas av en ohållbar politik och en än ohållbarare jordbrukssektor. 

Kor på bete gör miljönytta, instängda kor är en klimatbelastning

Snarare är det så att kor, bortsett från att de rapar mängder av metan, är fantastiska varelser. De kan omvandla gräs till kött och mjölk, och rätt hållna bidrar de till öppna landskap och främjar biodiversiteten, samt bidrar till jordhälsan. Kor på bete släpper även ut mindre metan än vad instängda kor gör. Så det är lite av en no brainer att de metanrapande nötkreatur vi har ska hållas ute en så stor del av året som är möjligt. Tyvärr vill ju stora delar av både regering och näringsliv att kornas rätt till bete ska tas bort. Det kan du läsa mer om här

Kullgrens argument att vi ska minska på metanutsläpp från andra sektorer än jordbruket visar på hur han fortsätter hålla de stora mejeri- och köttföretagen om ryggen. Istället för riktiga lösningar talar han sig varm om tekniska lösningar som avel, fodertillsatser och rötning av kobajs till biogas, vilket inte på något sätt kommer hjälpa oss ur klimatkrisen. 

Sverige förlorar trovärdighet

Tillbaka till Azerbadjan och COP 29. Vi står inför ett vägskäl där våra nationella representanter måste göra allt de kan för att höja ambitionerna så att dessa ligger i linje med vetenskapen och 1,5-gradersmålet. Under COP 29 representeras Sverige och de andra medlemsländerna av EU. Det betyder emellertid inte att Sverige inte har någonting att säga till om. Tvärtom har Sverige historiskt sett haft en stark roll inom COP, då vi varit relativt sett i framkant med vårt nationella klimatarbete. Med i och med de senaste årens nedmontering av svenska miljö-och klimatsatsningar har Sveriges trovärdighet i sammanhanget minskat, vilket i sin tur gör att det kommer bli allt svårare för Sverige att göra sin röst hörd i dagens och framtidens absolut viktigaste fråga.