Förra året lämnade Greenpeace Norden, miljöorganisationen Natur og Ungdom och sex unga klimataktivister in en historisk ansökan till Europadomstolen, för att stoppa norska statens planer på att borra efter olja i Arktis. Europeiska människorättsdomstolen har bett den norska regeringen att ge sitt utlåtande om den ifrågasatta oljeborrningen i Barents hav. Regeringen har nu svarat och menar att domstolen bör avvisa fallet och använder Ukraina-kriget som ursäkt för att leta efter ny olja och gas.
Bara några veckor efter att FN’s generalsekreterare António Guterres sa att alla investeringar i ny olja, kol och gas är både moralisk och ekonomisk galenskap, insisterar alltså den norska regeringen på att fortsätta leta efter ny olja i Arktis och ber Europadomstolen att avvisa vårt rättsfall. Vi menar att den norska staten helt cyniskt använder Ukraina-kriget som en ursäkt för att nya oljelicenser inte skulle ligga i strid med mänskliga rättigheter till ett säkert och hälsosamt klimat.
“Kriget 2022 legitimerar inte beslutet från 2016 om att öppna upp Arktis för ny oljeborrning, och inte heller att vi behöver ny oljeproduktion flera decennier framåt i tiden. Europas reaktion på kriget är att accelerera övergången till förnybar energi, en omställning som redan är på gång och som kommer vara långt framskriden när nya resurser kommer ut på marknaden. Att regeringen använder kriget på den här sättet, visar bara tydligare att de inte tar ansvaret för klimatet på allvar och rättssaken hör hemma i Strasbourg”, säger Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge.
En utredning från Norges institution för mänskliga rättigheter har slagit fast att det strider mot grundlagen att godkänna utbyggnad av nya oljefält. Eftervärldens dom över den norska regeringen kommer bli hård om de fortsätter ignorera experter, klimatforskare och kommande generationer.
Vad händer nu?
Domstolen kan komma att ställa fler frågor till parterna i rättsfallet, hänvisa saken till Storkammaren eller komma fram till ett domslut baserat på tillgänglig information. Normaltiden för behandling av rättsfall är tre år men domslutet kan komma mycket tidigare då saken defineras som ett potentiellt “impact case”. Två andra klimaträttsfall startade av miljörörelser i Portugal och i Schweiz behandlas av den europeiska människorättsdomstolen, men den norska rättssaken är den allra första som huvudsakligen lyfter oljeborrning i skenet av klimatkrisen.
Klimatförändringarna hotar allt liv på jorden och alla nya oljelicenser är oförenliga med att nå klimatmålen. Människorättskonventionen säger att alla människor har rätt till liv och att det inkluderar rätten till en livsmiljö som inte ödeläggs. Vi menar att detta också inkluderar skador till följd av klimatförändringar. Det här är vår chans att säkerställa att hundratals miljoner ton växthusgaser stannar i marken.
Var med och du stötta vårt arbete – swisha valfritt bidrag här. Ditt stöd bidrar bland annat till advokatutgifter, informationsarbete, material till exempelvis banners och framför allt till att vi kan samarbeta med och bidra till liknande klimaträttsfall i andra länder.
