Bland de många riskerna kopplade till plastföroreningar uttrycker beslutsfattare som deltar i förhandlingarna om det globala plastavtalet störst oro för plastens hälsoeffekter och förespråkar åtgärder för att minska produktionen, enligt en ny undersökning.
Undersökningen som genomfördes av forskare vid London School of Hygiene and Tropical Medicine visade att bland 27 FN-representanter som deltar i förhandlingarna om det globala plastavtalet var mänsklig hälsa det högst rankade orosmomentet relaterat till plastföroreningar – viktigare än både miljömässiga och ekonomiska aspekter av plastföroreningar.
Resultaten offentliggörs inför den nästa förhandlingsrundan, där länder ska besluta om avtalet ska inkludera åtgärder för att minska plastproduktionen. Fler än 100 länder stödjer detta förslag (däribland Sverige), men det möter motstånd från framförallt oljeproducerande länder.
Graham Forbes, Greenpeaces delegationschef vid förhandlingarna om det globala plastavtalet och kampanjledare för plastfrågor vid Greenpeace USA, kommenterar:
”Ett effektivt globalt plastavtal måste innebära minskad plastproduktion för att skydda människors hälsa. Plast påverkar vår hälsa negativt och har hittats i våra organ, blod och till och med i ofödda barn. Om plastproduktionen fortsätter att öka, ökar också dess skadliga effekter på hälsa, klimat och miljö.”
Delegaterna i studien prioriterar åtgärder som minskad plastproduktion och eliminering av skadliga kemikalier i plast för att skydda folkhälsan. Dessa rankades betydligt högre än förbättrad avfallshantering och kemisk eller mekanisk återvinning.
Undersökningen visar också att:
– Alla svarande uttryckte oro över hälsoriskerna med plastkemikalier.
– De flesta ser mikroplaster, luftföroreningar och klimatförändringar som ytterligare hälsorisker kopplade till plast.
– Att stoppa eldning av plast var den mest prioriterade åtgärden för avfallshantering.
– Flera delegater förespråkade materialsubstitut (alternativa material) framför biobaserad plast.
Megan Deeney, forskare vid London School of Hygiene & Tropical Medicine och huvudförfattare till rapporten, säger:
”Samarbetet mellan vetenskap och politik är avgörande för att vidta evidensbaserade åtgärder mot globala hälso- och miljöutmaningar. Delegaternas engagemang i vetenskapliga fakta i vår undersökning ger hopp inför de slutliga förhandlingarna om plastavtalet. Att stärka detta samarbete genom vetenskap och globalt samarbete är avgörande för att bekämpa plastföroreningar och dess skadeverkningar.”
Det globala plastavtalet är en historisk möjlighet att lösa plastkrisen. Dock har förhandlingarna fördröjts av vissa länder som motsätter sig ambitiösa mål, särskilt gällande obligatoriska minskningar av plastproduktionen, till förmån för åtgärder som fokuserar på avfallshantering och återvinning.
Under den femte förhandlingsrundan om plastavtalet (INC5) i Busan, Sydkorea, var representanter från vissa fossilbolag fler än delegaterna från några av de minsta regeringarna, vilket väckte oro för industrins inflytande i avtalsprocessen.
Den sista förhandlingsrundan (INC5.2) kommer att äga rum den 5–15 augusti 2025 i Genève där delegater kommer att återuppta debatten om de viktigaste frågorna, inklusive begränsningar av plastproduktion och reglering av kemikalier i plast.
Vi på Greenpeace kommer göra allt vi kan för att plastavtalet blir så starkt som möjligt, utan kryphål. Stå upp tillsammans med oss och miljontals andra världen över, tillsammans kan vi att stoppa plastföroreningarna. Stötta Plastkampen med valfritt bidrag idag, ditt stöd gör skillnad i vår kamp för ett starkt plastavtal.
