Det du behöver veta om FN:s 27:e klimattoppmöte

COP27, FN:s 27:e klimattoppmöte, kommer att äga rum i Sharm el-Sheikh i Egypten från söndagen den 6:e till fredagen den 18:e november 2022.

Toppmötet kommer att genomföras vid en avgörande tidpunkt och äger rum bara några månader efter att förenta nationernas internationella klimatpanel (IPCC) publicerat sina två viktiga rapporter. Dessa rapporter, som levererades direkt från världens främsta klimatforskare till världens regeringar, visade med extremt tydligt att klimatkrisen redan kostar människors liv och försörjning och att den drabbar samhällen och kulturer runt hela världen.

Storskaliga klimatförändringar sker allt snabbare vilket gör att extrema väderhändelser som översvämningar, torka och stormar kommer att bli allt värre innan vi människor lyckas minska halterna av växthusgaser i atmosfären.

Detta årtionde är avgörande för att minimera omfattningen av den oåterkalleliga förstörelse som väntar i klimatförändringarnas spår, och med tanke på att både utsläppen och ojämlikheten ökar i världen måste COP27 ge resultat när det gäller klimaträttvisa. Världens regeringar som deltar vid COP27 måste sluta att försöka lösa krisen med utgångspunkt i våra gamla och trasiga samhällssystem. Världens ledare måste precis som vi individer inse att det krävs stora samhälleliga systemförändringar för att möta klimatkrisen. Bristen på denna insikt är till stor del orsaken till att de internationella klimatförhandlingarna till största delen endast har levererat tomma löften och falska lösningar.

Låt oss därför gå igenom vad som behöver hända nu, vad COP27 är, och vad den globala klimatrörelsen kan göra åt saken:

Vad är COP27?

FN:s klimatkonferens (UNFCCC COP, eller bara COP) är världens årliga klimatkonferens, där regeringar möts för att förhandla fram sina planer för att hantera klimatförändringarna. Detta kommer att vara det 27:e mötet i sitt slag.

Årets toppmöte, som är känt som ”African COP”, förväntas fokusera på finansiering, anpassning och klimatrelaterade skador och förluster. Det är frågor som inte behandlades särskilt ingående vid COP26, men som är avgörande för de länder och samhällen som redan nu drabbas eller kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna. 

Vad gör Greenpeace vid COP-mötena?

Greenpeace skickar representanter till COP, bland annat politiska och vetenskapliga experter, kampanjledare och personer som befinner sig i klimatkrisens frontlinje.

Greenpeace stödjer och arbetar med gräsrotsorganisationer och representanter från områden som kommer att påverkas omedelbart och direkt av besluten som fattas, eller inte fattas, på COP27. Vi arbetar för att världsledarna på klimatmötet ska leva upp till de löften de redan gett och för att de ska hantera orättvisan i att människor från de områden som gjort minst för att skapa klimatkrisen samtidigt är de som får lida mest av dess konsekvenser. 

Vem kommer att delta i COP27 och vem behöver skärpa till sig?

Deltar gör företrädare för regeringar och statschefer från hela världen deltar tillsammans med företrädare för det civila samhället, från icke-statliga organisationer (NGO:er), företag, trossamfund, forskare och andra grupper, t.ex. delegationer från ursprungsbefolkningar. Medier från hela världen kommer också att närvara. 

Det är ledarna från dagens rikaste nationer som måste visa särskilt stark politisk vilja för att öka takten för sina utsläppsminskningar så att dessa går betydligt snabbare. G20-länderna står för nästan 80 procent av de globala utsläppen, men många av dem har ännu inte förbättrat sina klimatplaner inför COP27, däribland USA, Indien, Kina, Australien, Saudiarabien, Ryssland och Brasilien. Att se till att företag, regeringar och finansiärer vidtar snabba åtgärder för att förhindra ytterligare klimatrelaterade skador och samtidigt betalar för de politiska, sociala och ekonomiska kostnaderna för de klimatskador som de medvetet redan har orsakat kommer att bli en av de viktigaste frågorna vid COP27.

Denna konferens kommer i grund och botten att handla om att skipa rättvisa. Det vill säga vem kommer att betala för de skador som klimatkrisen redan har orsakat: förorenare som profiterar från de industrier som orsakat krisen, eller de människor som drabbas hårdast av dess effekter – ursprungsbefolkningar, samhällen i frontlinjen och unga människor över hela världen? De som förstör idag måste också tvingas ta ansvar inför framtiden. 

Vad är viktigt vid årets COP?

Det finns få stora frågor som behöver nya beslut vid årets FN-klimatmöte. Betydelsen av COP27 kommer avgöras omkring vilka framsteg som görs i ett antal politiska frågor (t.ex. finansiering av klimatskador och förluster) snarare än vilka beslutstexter som antas. Som alltid gäller dock att ju längre regeringarna väntar med att vidta klimatåtgärder, desto svårare kommer det blir det att lyckas. Utsläppsminskningarna måste gå snabbare.

Vad Greenpeace vill se under COP27?

För att uppnå klimaträttvisa och begränsa temperaturhöjningen till 1,5 °C, vilket utlovades i Parisavtalet från 2015, måste COP27 säkerställa följande:

1. De mest utsatta länderna och samhällena måste få tillgång till snabba och tillräckliga finansiella resurser samt tekniskt stöd för att hantera de skador som redan orsakats av klimatförändringarna.
Rikare länder som historiskt har orsakat de mesta av växthusgasutsläppen måste ta fram ytterligare finansiella medel till en global finansieringsmekanism för skador och förluster (Loss and Damage Finance Facility). De befintliga finansiella arrangemangen för att hantera kostnaderna för klimatpåverkan är otillräckliga, och stöd till drabbade länder och samhällen för att återhämta sig från såväl tidigare, nuvarande och framtida klimatkatastrofer måste prioriteras genom att låta de som orsakat utsläppen betala. 

2. Alla länder måste bidra på ett rättvist sätt till en snabb utfasning av fossila bränslen och till en halvering av de globala utsläppen av växthusgaser till 2030, på väg mot noll.
En fullständig utfasning av fossila bränslen måste ingå i slutdokumentet från klimatmötet, liksom motsvarande nationella klimatåtaganden (NDC:er). Det innebär inga nya oljekällor, inga nya kolkraftverk, inga nya kolgruvor och inga nya gasprojekt. Ett sådant åtagande om att omedelbart avsluta alla nya projekt för fossila bränslen måste också genomföras i en rättvis omställning för arbetstagare och berörda samhällen.

3. Låginkomstländer behöver få tillgång till de finansiella resurser som krävs för att förbereda sig för klimatförändringens effekter och för att minska koldioxidutsläppen i sina ekonomier. 
Vid klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lovade de rika länderna att stödja låginkomstländernas klimatomställning med 100 miljarder dollar per år fram till 2020. Detta löfte uppfylldes inte, och regeringarna i de rika länderna måste snarast öka sina totala bidrag till klimatfinansieringen, särskilt stödet för anpassningsåtgärder.

4. Att skydda natur och att motverka klimatförändringarna måste gå hand i hand.
Vi står inte bara inför en klimatkris utan även en kris för naturen och den biologiska mångfalden. Att skydda och återställa naturliga ekosystem är avgörande för att ta itu med dessa kriser, och detta måste ske parallellt med en utfasning av fossila bränslen och snabba utsläppsminskningar. Dessutom måste de lösningar som införs ske med aktivt deltagande av ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen. Regeringarna måste erkänna naturens viktiga roll för att begränsa klimatförändringarna, för anpassningen till klimatförändringarna, som en kulturell och andlig symbol och som hemvist för en mångfald av växter och djur.

Vad kan vi göra inför COP27?

Även om toppmötet skulle kunna bli ett forum för de politiska klimatåtgärder som vi så desperat behöver, kommer det krävas att den globala klimatrörelsen fortsätter att driva på regeringar och andra viktiga aktörer i förhandlingarna för att de ska göra de stora utsläppsminskningarna så snart som möjligt.

Ta mod till er, och tänk på att medvetenheten och klimataktivismen på senare år har ökat mer än någonsin. Studenter organiserar globala klimatstrejker över hela världen och miljontals människor har gått ut på gatorna för att få världens ledare att lyssna. Flera nationella val har fokuserat på klimatpolitik och allt fler drabbade samhällen tar kampen för klimaträttvisa till domstolarna, och vinner där. Engagemang och ”people power” fungerar och rörelsen blir starkare för varje dag som går.

Allt detta betyder naturligtvis inte att de stora frågorna kommer att lösas i Sharm el-Sheikh. Det är mycket möjligt att de inte blir det, men det betyder inte att vi slutar kämpa. Någonsin. Den globala klimatrörelsen, som leds av ursprungsbefolkningar, drabbade samhällen och ungdomar, kommer aldrig ge upp kampen för en bättre framtid.

Arbetet för att skydda planeten tar tid och det kostar att påverka beslutsfattare och företag att få till denna omställning. Greenpeace är världens största oberoende miljöorganisation och vi tar inte emot en enda krona från näringsliv eller myndigheter. Därför är privatpersoners engagemang själva ryggraden i Greenpeace. Bli månadsgivare här eller swisha ett valfritt bidrag här. Ditt stöd bidrar till att vi kan göra ännu mer i arbetet för en friskare planet.