Jordbruket har pekats ut som en av de främsta faktorerna bakom några av de största problem som mänskligheten står inför, såsom klimatförändringar (25% av de globala utsläppen), förlorad biologisk mångfald, övergödning av sjöar och hav och social orättvisa. Sättet på vilket vi producerar mat – en av våra grundförutsättningar för liv- håller på att ta död på oss.
Men hur blev det såhär?
I mer än 10 000 år har människan modifierat marken genom jordbruk. Under förra seklets andra hälft blev praktikerna och metoderna alltmer centraliserade och industriella, och gick bort från att arbeta med naturen till att se naturen som en fiende att erövra. Detta har lett till där vi är idag, där jordbruket har ett betydande miljöavtryck.
Samtidigt som vi står inför dessa enorma problem med vårt nuvarande sätt att producera mat, ser vi en växande risk för ökad hunger och svält i delar av världen. Vi har tillräckligt med mat, men vi använder den helt fel, genom att utfodra över 70 procent av alla baljväxter och spannmål vi odlar som foder till djur inom köttindustrin snarare än att utfodra direkt till människor.
Vidare måste vi ställa om produktionen så att jordbruket blir en del av lösningen till vår tids största knäckfrågor, snarare än en del av problemet. Och det är fullt möjligt.
Genom att bygga upp ekosystem snarare än utarma dem, genom att härma naturens sätt att skapa förutsättning för liv och genom att tillämpa regenerativa metoder kan vi producera mat som räcker gott till jordens befolkning utan att röra oss utanför de planetära gränserna. Som exempel har IPCC påtalat växternas upptag av koldioxid genom fotosyntes som en av de billigaste och mest effektiva sätt att minska koldioxid i atmosfären.
Vad är regenerativt jordbruk?
Regenerativt jordbruk är enkelt sett ett holistiskt sätt att bruka jorden på, där man utnyttjar kraften hos växternas fotosyntes för att omvandla kol i atmosfären till kol i marken, vilket i sin tur ger förutsättningar för jordens miljarder och livsviktiga mikrober. Dessa bidrar till att bygga jordhälsa och matjord som ger kraftigare, mer resilienta grödor som inte kräver syntetiskt gödsel eller bekämpningsmedel. Regenerativa metoder ökar den biologiska mångfalden över och under markytan, förbättrar jordens kapacitet att hålla och rena vatten och minskar risken för erosion.
Brist på konsensus kring definition
Trots ett utbrett intresse för regenerativt jordbruk, finns det ingen juridisk eller regulatorisk definition av termen. Nordiska nätverket för regenerativt lantbruk, ett nätverk av små till medelstora bönder engagerade i regenerativt jordbruk, har formulerat sin egen definition medan certifieringsföretaget Svenskt Sigill tillsammans med delar av industrin arbetar med att formulera sin egen definition under år 2022.
Avsaknaden av en överenskommen definition av regenerativt jordbruk riskerar att skapa flera utmaningar, såsom för forskare som vill studera eller testa resultaten av regenerativt jordbruk. Av den anledningen blir det också svårt att jämföra forskning inom regenerativt jordbruk, då både metoder och syfte med olika jordbrukssystem ofta varierar mycket. Detta kan i sin tur skapa förvirring bland konsumenter som kan missförstå eller till och med bli vilseledda av påståenden från företag som försöker sälja produkter som producerats med ”regenerativa metoder”.
Ett begrepp utan en allmänt överenskommen och reglerad definition löper stor risk att bli utspätt eller korrumperat med tiden, vilket gör att den tappar trovärdighet. Det finns med andra ord en stor potential för industrin att urvattna och greenwasha användningen av en term till en punkt där den inte längre har något värde (ett exempel på detta är termen ”hållbar” som har använts av industrin så pass mycket den inte längre har någon makt).
Utan en allmänt delad förståelse för vad regenerativt jordbruk är, kan det vara svårt att anta det på bred och lång sikt, vilket skulle innefatta att utveckla och förespråka lagar, policyer och offentligt finansierad forskning, tekniskt bistånd eller nationella eller regionala program som främjar, stödjer, och utvärdera denna form av jordbruk.
Greenpeace Sveriges syn på regenerativa jordbruksmetoder
Greenpeace ser regenerativt jordbruk som en del av lösningen för en framtid inom planetens gränser. I vårt inspel till höstbudgeten 2021 föreslog vi en omfattande omställning av den svenska jordbrukssektorn, med det långsiktiga målet om ett 100 procentigt regenerativt lantbruk till 2035. För att tydliggöra vad vi menar när vi refererar till “regenerativt jordbruk” har vi, med stöd från forskare och lantbrukare, utarbetat vår definition av begreppet:
Regenerativt jordbruk är en holistisk och cirkulär markförvaltningspraxis som härmar naturens sätt att skapa liv utifrån de lokala förutsättningarna. Det innebär att regenerativt jordbruk kan se olika ut på olika platser i världen och i Sverige. Inga syntetiska ämnen såsom handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel används och packning, plöjning och vändning av jorden hålls till ett minimum. Regenerativt jordbruk maximerar matjordens hälsa och bördighet, vilket i sin tur skapar näringstäta grödor. Det ger även marken en god vattenhållningsförmåga och renar vattnet innan avrinning till närliggande vattendrag. Regenerativa jordbruksmetoder ökar den biologiska mångfalden och ekosystemens hälsa och motståndskraft och binder genom växternas fotosyntes koldioxid från atmosfären ner i jorden.
