#PeoplePower

Bli volontär

Engagera dig

Hej,

I början av augusti genomfördes en aktion i Tyskland för att protestera mot den brutala avskogningen i Amazonas. Jag var där för att stå upp för den artrika skog som idag är så oerhört exploaterad. Som klättrare är jag inte orädd när jag hänger där i repen, men jag har lärt mig att kontrollera min rädsla. För bara fem år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle stå här idag.

Ett system behöver få signaler när något är på väg att gå åt pipan. En aktivist kan använda civil olydnad och utlösa de signalerna när inget annat fungerar.

 

 

Historien har visat att civil olydnad varit ovärderlig för de rättigheter vi idag tar för givna. Jag tänker att vi kan tacka dom som kämpade för oss genom att göra samma sak för kommande generationer.

Jag är volontär, aktivist och klättrare. Jag är helt unik. Precis som du. Precis som den här världen. Jag är lugn, glad, realist, enkel men ibland svår, morgonpigg, galet nyfiken på allt och alla, storasyster, dotter och människa. Och jag har insett att ord inte kommer räcka för att ta oss dit vi vill, bara handling kommer att göra det.

Under min uppväxt nämndes inte klimatförändringarna. Men när min lillasyster som alltid älskat djur blev vegan så kände jag ett behov av att lära mig mer om, och förstå, varför man gör ett sådant ställningstagande. Hennes beslut av kärlek till djuren ledde mig till miljöfrågorna och klimatförändringarna.

Ju mer jag läste, desto mer förstod jag hur allvarligt läget var.

Min frustration var enorm då jag insåg att vi lever mitt i den här mardrömmen redan idag. Framförallt kunde jag inte förstå varför det gjordes så lite i politiken: varför agerar vi inte utifrån omständigheterna? Klimatförändringarna är en fråga om rättvisa och rättigheter. På grundläggande, rent livsförutsättande, nivåer.

Viljan att påverka och göra något åt problemen är starkare än min rädsla.

Min tid med Greenpeace började efter att jag flyttat från Jämtland till Uppsala för att studera. Efter ett första uppstartsmöte för volontärer så har åren gått fort. Men tiden är knapp och alla behövs – och alla har definitivt något att bidra med!

Jag har insett att något av det modigaste vi kan göra är att ifrågasätta oss själva och de sanningar vi tar för givna. Om det inte varit för att jag ifrågasatte detta med varför vi äter kött när min syster blev vegan så kanske jag vore någon helt annan idag, någon helt annanstans. Så avgörande är våra övertygelser.

Mitt meddelande till dig? Alla kan göra skillnad, om vi bara vågar ifrågasätta vår verklighetsbild och går från ord till handling.

Kram,

Clara