Vill du göra mer?
Engagera dig ×
Greenpeace activists stand outside Preem gas stations in Gothenburg. The activists are protesting against the planned expansion of Preem’s oil refinery, and highlighting the systematic green-washing Preem has made to promote themselves as more climate friendly than they are.

Om den rödgröna regeringen skulle ge Preem tillstånd at bygga ut i Lysekil skulle Preemraff bli Sveriges enskilt största utsläppskälla. Biodrivmedel är ingen hållbar klimatlösning. Vi kan inte tanka med skogen, skriver Isadora Wronski och Carl Schlyter vid Greenpeace

Samma dag som konsumentverket kritiserar Preems reklamfilmer, där Gunde Svan pratar med träd, för att de “överdriver drivmedlens miljönytta” lägger SAS och Preem fram en logik i Dagens Industri om hur Preem är vitalt för att SAS ska kunna nå sina miljömål. Det är en logik som bolagen själva tycks ha hittat på. Resonemang ser ut som följer: SAS hävdar att inblandning av biodrivmedel i flygbränslet är lösningen för att att de ska kunna hålla sig inom 1,5-gradersmålet. Preem, å sin sida, använder biodrivmedel som ett svepskäl för att få bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil med påståendet – vi måste få expandera vårt oljeraffinaderi för att kunna ställa om. 

SAS och Preem använder biodrivmedel som ett tillsynes grönt skynke för att dölja de negativa miljöeffekterna av deras huvudsakliga verksamhet. 2018 tecknade bolagen en avsiktsförklaring om samarbete för en utbyggnad av biodrivmedel. Men biodrivmedel är ingen hållbar klimatlösning. Det enda långsiktigt hållbara är att oljan stannar i marken och att vi inte tankar med skogen.

Utsläpp är utsläpp, oavsett vad de kommer av, det spelar ingen roll om det är olja eller skog som förbränns. Ökad inblandning av biobränslen i flyget påstås generera utsläppsminskningar om ca 25 procent, men den ökade reduktionspliktskvoten räknar bara på utsläppen från själva bränslet. Skogen är redan intecknad långt över trädtopparna då den ska fånga in koldioxid, leverera biobränslen, ersätta plaster, betong och en rad andra material. Det som är minst effektivt av allt är att elda upp den.

Att avskoga och återplantera, innebär i praktiken ett växthusgasutsläppslån, ett lån som bara eventuellt kommer att återbetalas med nettominskningar först efter mycket lång tid. Tid som vi ur klimatsynpunkt inte har, och som dessutom kommer till priset av en oåterkallelig förlust av biologisk mångfald och förstörda ekosystem, ett pris vi inte har råd med.

Både Preem och SAS vill gärna prata biobränsle. Men oavsett om ordet ‘bio’ eller skog klingar bättre än rysk tjockolja – är biobränslen från skogen inte en lösning på klimatproblemen. Dessutom kritiseras Preem nu av konsumentverket för att de framställer sina drivmedel som att de “inte har någon eller marginell miljöpåverkan”.

SAS ambition i den rekapitaliseringsplan som ligger till grund för miljardtillskotten från Sveriges och Danmarks regeringar är att bolaget ska sänka sina utsläpp med upp till 50 procent till år 2030, jämfört med 2005 års nivåer. Men det talas inte om minskat antal flygresor, utan om nya flygplan, spekulativ koldioxidinfångning och lagring (så kallad CCS) och biobränslen. Det är alltså inga reella minskningar det handlar om utan om att kasta om lite bland utsläppskällorna och flyga på som vanligt.

Att regeringen nu beviljar SAS miljardstöd ger inte den omställning Sverige behöver. Ett grönt eller hållbart flyg är inte något som realistiskt kan komma till stånd i närtid. Vi måste helt enkelt minska flygets volym och prioritera andra lösningar för resor och transport av varor.

Den fråga regeringen nu har att ta ställning till är om Preem ska få tillstånd att bygga ut sitt oljeraffinaderi för att raffinera olja och öka Sveriges utsläpp med en miljon ton. Om regeringen skulle ge Preem tillstånd skulle Preemraff bli Sveriges enskilt största utsläppskälla och förhindra Sverige från att uppnå klimatmålen, våra internationella klimatåtaganden och vara den pådrivande eller ens trovärdiga röst för ökade klimatambitioner i EU, som Sverige måste vara.

Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace
Carl Schlyter, kampanjledare Greenpeace

Debattartikeln publicerad i GT den 31 juli 2020.