Idag har Sveriges riksdag en extrainsatt debatt om klimatpolitiken. Detta efter att det klimatpolitiska rådet konstaterat att nuvarande politik inte kommer att leda till att vi når våra klimatmål. Trots kris för klimat och biologisk mångfald är det inget som tyder på att politiken kommer att agera i enlighet med det nödläge vi befinner oss i, skriver Greenpeace.

No Need to Panic Activity at Swedish Parliament. © Jana Eriksson / Greenpeace

No Need to Panic Activity at Swedish Parliament. © Jana Eriksson / Greenpeace © Jana Eriksson / Greenpeace

Hoten mot mänskligheten och jordens ekosystem är större än någonsin förut. I måndags presenterade FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald en rapport som slår fast att upp till en miljon arter riskerar att utrotas.

Denna rapport tillsammans med den från FN:s klimatpanel om klimatpåverkan vid 1,5 graders uppvärmning som presenterades hösten 2018 är sannolikt två av vår tids viktigaste vetenskapliga dokument. Den kollaps som hotar livet på jorden vid två graders global uppvärmning innebär att gamla föreställningar om vad som behöver göras har omkullkastats.

IPCC:s övergripande slutsats är närmast revolutionär: för att nå klimatmålen krävs snabba och långtgående förändringar i alla delar av samhället i en skala som saknar historiskt motstycke.

Sverige ses som ett internationellt klimatföredöme. Ändå övertrasserar vi kraftigt vår andel av världens koldioxidbudget och utsläppsminskningarna är inte i närheten av den takt som krävs. Sett till vårt ekologiska fotavtryck så förbrukar vi svenskar resurser motsvarande fyra jordklot och ingen plan existerar för att minska Sveriges överkonsumtion av jordens resurser.

Hoten mot mänskligheten och jordens ekosystem är större än någonsin förut. I måndags presenterade FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald en rapport som slår fast att upp till en miljon arter riskerar att utrotas.

Denna rapport tillsammans med den från FN:s klimatpanel om klimatpåverkan vid 1,5 graders uppvärmning som presenterades hösten 2018 är sannolikt två av vår tids viktigaste vetenskapliga dokument. Den kollaps som hotar livet på jorden vid två graders global uppvärmning innebär att gamla föreställningar om vad som behöver göras har omkullkastats.

IPCC:s övergripande slutsats är närmast revolutionär: för att nå klimatmålen krävs snabba och långtgående förändringar i alla delar av samhället i en skala som saknar historiskt motstycke.

Sverige ses som ett internationellt klimatföredöme. Ändå övertrasserar vi kraftigt vår andel av världens koldioxidbudget och utsläppsminskningarna är inte i närheten av den takt som krävs. Sett till vårt ekologiska fotavtryck så förbrukar vi svenskar resurser motsvarande fyra jordklot och ingen plan existerar för att minska Sveriges överkonsumtion av jordens resurser.

Den svenska självgodheten behöver rannsakas: vår höga utsläppsnivå gör att vi stjäl livsutrymme från morgondagens generationer och vår ohållbara livsstil är något världens fattiga aldrig kan få uppleva utan fullständig ekologisk kollaps för vår planet.

De lösningar som politiken förmår presentera är snarast polityr i jämförelse med de omedelbara och genomgripande förändringar som världens samlade klimatvetenskap kräver av oss. Den politik vi bedriver idag kan närmast liknas vid klimatförnekelse, vi blundar och springer mot stupet.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Medan vi satsar tio miljarder på klimat och miljö varje år subventioneras klimatskadlig verksamhet med trettio miljarder. Samtidigt som klimatkrisen är vår tids ödesfråga slösar Sverige sex gånger mer resurser på försvaret. Om statsbudgeten vore en spegling av hotens dignitet mot Sverige borde fördelningen åtminstone vara den omvända.

Idag strejkar skolungdomar världen över för en framtid fri från klimatkris. Det är vårt ansvar att se till att morgondagens skolelever får läsa om fossila bränslen i historia, inte som idag i naturkunskap. Skolstrejken är de ungas svar på vuxenvärldens klimatsvek. Ansvaret måste axlas, de ungas förväntningar och krav måste infrias. Alla ansvarstagande vuxna bör förena sig i de ungas rättmätiga krav och gå ut i gemensam global klimatstrejk.

När lagar, normer och strukturer försvarar ett orättfärdigt samhälle som parasiterar på vår jord och mänsklighetens levnadsvillkor är det vår skyldighet att göra motstånd. Vi uppmanar till fredlig, öppen och ansvarstagande civil olydnad mot den otillräckliga klimatpolitik som bedrivs idag.

När vårt juridiska system legitimerar nybyggnation av storskalig fossil infrastruktur som ökar utsläppen, då är det rätt att vara olydiga mot detta system. När Sveriges regering planerar för en expansion av Arlanda, är det var och ens ansvar att vägra medverka i detta. När företag står i beredskap att bygga ut för fossilgas i Sverige, då är det vår skyldighet att blockera denna utbyggnad.

Det klimatpolitiska rådet konstaterar att vi med nuvarande politik inte kommer att nå klimatmålen. Den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen ska presentera senare i år måste därför utgöra en tydlig färdplan som tar oss i linje med 1,5-gradersmålet. Samtidigt finns inget som tyder på att de snabba och långtgående förändringar som krävs kommer att presenteras, än mindre genomföras.

Det är tydligt att våra politiker kört fast i klimatfrågan. Ett sätt att komma ur denna låsning är att Sveriges riksdag, regering, kommuner nu lyssnar till de krav som ställs från allt fler organisationer om att utlysa klimatnödläge. Inte som en symbolisk handling utan som katalysator för kraftfulla klimatåtgärder och ett nytt sätt att hantera frågan. Det krävs att riksdag, regering och myndigheter går upp i en form av ”stabsläge”, som genomför de åtgärder som krävs. Klimatet blir då inte längre en avvägningsfråga utan en självklar prioritet som genomsyrar samtliga politikområden och alla delar av samhället.

Diagnosen för vår civilisation och planet ligger framför våra ögon – vi rusar mot en klimatkatastrof och en ekologisk kollaps. Läs mer om de omedelbara åtgärder som behöver vidtas.

Vi befinner oss i ett nödläge. Det är dags att agera i enlighet med det.

Parul Sharma, tillträdande Sverigechef, Greenpeace
Rolf Lindahl, talesperson klimat- och energifrågor, Greenpeace

Debattartikel publicerad i Dagens ETC: https://www.etc.se/debatt/vi-rusar-mot-klimatkatastrof-dags-att-utropa-nodlage