Klimatförändringar, gruvdrift på havsbotten och överfiske är bara några av de akuta hot världshaven står inför. Forskningen säger att vi måste skydda minst 30 procent av våra hav före 2030 för att rädda livet i havet. På uppdrag av Greenpeace har därför forskare från Oxford- och York University nu kartlagt hur ett sådant skydd kan se ut. Frida Bengtsson ,som är ansvarig för globala havsfrågor på Greenpeace, menar att det därför är avgörande att världens länder nu agerar snabbt i frågan, särskilt Sverige.
– Vartannat andetag vi tar kommer från haven. Haven har även, fram tills nu, varit en stark allierad i klimatförändringarna då de lagrat enorma mängder koldioxid med sin rika biologiska mångfald men även “svalt” mycket av den ökade värme jorden utsatts för med våra ökade utsläpp. Men för att haven ska fortsätta vara lika resistenta i framtiden visar den här rapporten att vi måste skapa globala havsreservat.
I de globala hållbarhetsmålen (SDG) skrev världens länder under att tio procent av världens hav skulle skyddas till 2020. Men 2019 så är endast en procent av de internationella vattnen skyddade. Mot bakgrund av den siffran så menar Frida Bengtsson att det nu är bråttom att få till ett avtal som kan etablera globala havsreservat. Här menar hon att den svenska regeringen skulle kunna spela en mycket viktigare roll.
Frida Bengtsson
– Sverige, som gärna utmålar sig som ett “havsvänligt land” har alltför länge förlitat sig för mycket på frivilliga åtgärder för att skydda världshaven. Men det räcker inte om vi ska nå både våra klimat- och hållbarhetsmål. Vi har 10 år på oss att skydda våra hav – då måste vi se till att agera i enlighet med forskningen, vilket innebär att etablera stora sammanhängande havsreservat där mänsklig aktivitet inte är tillåten.
En majoritet av världens hav ligger utanför nationers ekonomiska zoner, och är precis som rymden “no mans land”. Det är just dessa hav som forskare menar behöver skyddas från bland annat rovfiske och gruvdrift. Genom att skapa ett nätverk av globala havsreservat så menar forskarna att det marina djurlivet som idag är under hård press får en möjlighet att återhämta sig.
När denna artikel publiceras har precis den andra förhandlingsrundan om ett nytt globalt havsavtal avslutats i New York. Det är FN som tagit initiativ till mötet där delegater från alla världens regeringar förhandlat om ett globalt havsavtal. Under förhandlingarna har Greenpeace-representanter varit på plats, och de utspel som kommer från delegaterna är både höga och låga.
– På ena planhalvan står fiskenationer och försöker i princip se till att det här avtalet blir så urvattnat som möjligt, medan länder som Storbritannien går ut och säger att de helt och hållet stödjer forskningens linje och vill se ett starkt och bindande havsavtal.
Frågan om globala havsreservat ligger idag på två svenska departements bord: Utrikes-och miljödepartementet. Det är alltså både Isabella Lövin och Margot Wallström som ser till huruvida Sverige kommer bidra till globala havsavtal eller inte.
– Det här är ett ypperligt tillfälle för våra ministrar att ta den svenska utrikes-och miljöpolitiken till nästa nivå. Nu förväntar sig Greenpeace att den svenska regeringen både tar sitt diplomatiska ansvar och gör allt i sin makt för att få till ett starkt havsavtal, men även att Sverige tar tydligare ställning i frågan och växlar upp. Det är dags att Sverige väljer vilken sida av historien vi vill stå på, avslutar Frida Bengtsson.
Läs rapporten här: 30×30: A Blueprint For Ocean Protection