Tiden rinner ut. Det krävs omedelbara gröna investeringar och samhällsförändringar. Samtidigt riskerar en politik som genomför ekonomiska stimulansåtgärder som främst fokuserar på tillväxt att äventyra möjligheten att uppnå målen i Parisavtalet och därmed hotas långsiktigt socialt och ekonomiskt välstånd.
Det är en av slutserna i rapporten 10 New Insights in Climate Science 2020 som presenterades vid ett webinar den 27 januari. Rapporten har tagits fram i ett samarbete mellan 57 forskare från 21 länder och ges ut av Future Earth, The Earth League och World Climate Research Program (WCRP).
“Eftersom vi alla delar samma lilla planet och det finns planetära gränser så kan vi inte lita på att naturen stöder oss om vi inte stöder naturen. Titta bara på de stressade tropiska skogarna som så bekvämt har tagit upp allt större mängder koldioxid, detta kan nu komma att plana ut och sedan minska. Från dessa vetenskapliga insikter bör en politisk insikt uppstå: om vi vill ha en chans att stabilisera vårt klimat, för vår egen säkerhets skull, så är den sista chansen att minska växthusgaserna nu.” säger Johan Rockström, direktör för Potsdamsinstitutet och medförfattare till rapporten.
Världen står nu inte bara inför en klimatkris och kris för den biologiska mångfalden. Coronapandemin sätter också press på världens samhällen. Många beslutsfattare argumenterar därför för en “grön tillväxt” eller en “hållbar tillväxt” som ett sätt att ta oss ur coronakrisen och in i ett hållbart samhälle. Men om det primära fokuset i stimulansåtgärderna för att bygga upp samhället efter Covid-19 är på ekonomisk tillväxt och hållbarhet som sekundärt mål så äventyras vår sista chans att nå Parisavtalet och därigenom säkerställa människors hälsa, välbefinnande och utveckling.
Rapporten slår fast att det finns vetenskapligt bevis för att det saknas stöd för en strategi som frikopplar BNP-tillväxt från utsläpp som en metod för att nå en hållbar utveckling. Även om den tekniska utvecklingen leder till ökad resurseffektivitet och minskar utsläppsintensiteten har detta historiskt överträffats av ökade utsläpp som följer av ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion. Det krävs drastiska beteendeförändringar utöver teknisk utveckling för att undvika så kallade rekyleffekter.
Eftersom tiden rinner ut och världens koldioxidbudget är mycket begränsad är det avgörande att i synnerhet höginkomstländer genomför investeringar som har särskilt stor möjlighet att minska utsläppen.
Här är en sammanfattning av de tio forskarrönen som sammanställts i rapporten:
1. Bättre koll på jordens känslighet för koldioxid – både bra och dåliga nyheter
2. Utsläppen från tinande permafrost blir sannolikt värre än vi räknat med
3. Tropiska skogar kan ha nått kulmen på sitt kolupptag
4. Klimatförändringarna kommer att förvärra tillgång till färskvatten
5. Klimatförändringar kan påverka vår mentala hälsa negativt
6. Världens regeringar tar inte tillfället i akt för en grön återhämtning från COVID-19
7. COVID-19 visar behovet av ett nytt socialt kontrakt för att klara globala kriser
8. Ekonomisk stimulans fokuserad främst på tillväxt skulle äventyra Parisavtalet
9. Elektrifiering i städer är avgörande för en rättvis omställning
10. Att gå till domstol för att försvara mänskliga rättigheter kan vara en viktig klimatåtgärd
