Den afrikanska elefanten har under flera decennier minskat kraftigt på grund av tjuvjakt och förlust av livsmiljöer. / Foto av David Clode.

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Den skapar friska ekosystem, vilket i sin tur skapar ekosystemtjänster som ger oss luft att andas, rent vatten, reglerat klimat, medicin och skydd mot nya pandemier.

Men på grund av oss människor och hur vi exploaterar naturen sker just nu ett sjätte massutdöende. Det senaste ägde rum för 65 miljoner år sedan när dinosaurierna försvann. Det riskerar att rubba hela ekosystemet som vi människor och alla andra arter på jorden är beroende av för att överleva.

En spetsnoshörning och hennes unge i ett naturreservat i Lewa, Kenya. För 150 år sedan vandrade omkring 100 000 noshörningar över större delen av Afrika, idag återstår ca 5 000 individer och arten är akut hotad. / Foto av David Clode.

Massutdöende – en av vår tids stora ödesfrågor

Vi befinner oss i ett planetärt nödläge. Omkring en miljon djur- och växtarter riskerar att utrotas, enligt en rapport från IPBES, FNs forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Utrotningstakten är idag mellan tio och flera hundra gånger högre än genomsnittet under de senaste 10 miljoner åren.

Snart kan fantastiska arter som frodats på vår planet i tiotusentals år vara reducerade till historier om en svunnen tid då vi fortfarande hade möjlighet att påverka planetens öde.

Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har antalet arter försvunnit i en sådan takt som nu. Om vi inte agerar kan det hota allt levande på jorden, även oss människor.

Utan biologisk mångfald med all den otroliga och komplexa variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på vår planet kommer enorma mängder volym av ekosystem att kollapsa och med det även många av de ekosystemtjänster vi tar för givna.

I Sverige finns endast 450 fjällrävar kvar och arten är så hotad att den är rödlistad. Det beror bl.a. på konkurrens från den mycket större rödräven som tränger sig upp ovanför trädgränsen när klimatet blir varmare.

Det snabba utdöendet beror bland annat på föroreningar, användande av olika bekämpningsmedel, avskogning, ohållbart jordbruk, destruktiva fiskemetoder och klimatförändringar. Och enbart i Sverige är hela 2 249 arter klassificerade som hotade, enligt artdatabankens rödlista från 2020.

Bevarandet av biologisk mångfald är en av mänsklighetens största ödesfrågor och världens forskare är eniga om att vi fortfarande kan vända den negativa trenden. Men för att lyckas måste vi skapa en hållbar relation till allt liv som vi delar planeten med.

En bergsgorilla i Kongo, en av människans närmaste släktingar, som är akut hotad. Det beror främst på tjuvjakt och habitatförstörelse i samband med skövling av regnskog.

5 största hoten mot biologisk mångfald

1. Förstörda livsmiljöer

I rapporten från IPBES framgår att förstörda livsmiljöer är den främsta drivkraften till den snabba artförlusten. 

Vi människor har förändrat en stor del av jordens naturliga miljöer, där vi påverkat 75 procent av landytan, 66 procent av haven och 85 procent av planetens våtmarker. Även den globala avskogningen fortsätter, även om den minskat (32 miljoner hektar primära eller återhämtade skogar skövlades mellan 2010 och 2015).

Den största förändringen i markanvändningen har skett till förmån för uppodling av gräsmarker och avskogning för att skapa mark för odling och bete.

Problemet kring förstörda livsmiljöer har många orsaker, men kan bland annat kopplas till att det idag finns en miljard nötkreatur, vilket lett till stora konsekvenser, inte minst  i Amazonas, regnskogen som är hem till 10 procent av världens arter. Här anläggs bränder av boskapsuppfödare för att ge nötkreatur ny betesmark, samt för sojaplantager som används till foder för boskapsdjuren.

Stoppa förödelsen i Amazonas, skydda regnskogen

Jordens mest artrika skog skövlas för snabba vinster – att förlora Amazonas, är att förlora klimatkrisen. Skriv under och var med i kampen för att rädda regnskogen.

SKRIV UNDER

2. Exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk

Följt av förstörda livsmiljöer kommer avverkning, skörd, jakt och fiske. Med en ökad efterfrågan på mat, energi och material sker nu en överexploatering av jordens resurser. Faktum är att jordbruksmarker idag täcker omkring 38 procent av jordens totala markyta.

Inte heller Sverige är förskonat från överexploatering. Här skövlar skogsindustrierna naturskog som ersätts med trädplantager (som redan utgör en stod andel av svensk “skog”), som oftast består av ett enda träslag, vars enda syfte är att växa snabbt och sedan avverkas.

3. Klimatförändringar

Enligt IPCC-rapporten från FNs klimatforskare beräknas människor ha orsakat en global uppvärmning på cirka 1 grad år 2017 i jämförelse med temperaturer som uppmättes före industrialiseringen.

Där framgår även att frekvensen och intensiteten i extremväder som bränder, översvämningar och torka ökat under de senaste 50 åren. Samtidigt har även havsnivåstigningen ökat med 16 till 21 cm sedan 1900.

Dessa förändringar har bidragit till stora negativa effekter för biologisk mångfald. Bland annat är 50 procent av korallpopulationen nu hotad, och detsamma gäller för andra känsliga ekosystem, som Arktis.

Människor tvingas fly från våldsamma bränder i Turkiet, som är de dödligaste landet upplevt på årtionden, 2 augusti 2021
Klimatkrisen – kräv att politikerna agerar!

Kräv att världens ledare agerar mot klimatkrisen. Forskningen är tydlig – vi måste sluta investera i det som förstör vår planet. Gör din röst hörd och kräv en politik för framtiden!

Engagera dig

4. Invasiva arter

Klimatförändringar, ökad handel, fler invasiva trädgårdsväxter, skogsindustrins plantering av främmande trädslag och utsläpp av ballastvatten från båtar är några av orsakerna till en ökad förekomst av invasiva arter som konkurrerar ut naturligt förekommande arter.

Det är ett växande problem bland djur- och växtarter som riskerar att rubba många ekosystem i såväl Sverige som i resten av världen.

5. Föroreningar

Föroreningar i jord, vatten och luft är stora drivkrafter till förlusten av biologisk mångfald. Kväve är exempelvis en viktig del av våra naturliga ekosystem, men när för mycket kväve kommer ut i miljön genom förbränning av bränslen, kalhyggen eller jordbruk har det en negativ effekt på klimatet och vår livsmiljö.

Vilda blommor, lavar och svampar behöver till exempel en relativt näringsfattig jord för att frodas, men i takt med att miljöer fått ett överskott av kväve så har dessa områden tagits över av kväveälskande växter som nässlor, torn och kopersilja.

Denna process kallas övergödning och orsakar en konkurrenseffekt där de växter som inte gillar kväve konkurreras ut av kväveälskande växter, och därför hotas av utrotning.

En annan växande förorening är plast som nu hotar minst 267 arter i haven och varje år dödar tusentals havsfåglar, havssköldpaddor och flertalet marina däggdjur som fastnat- eller får i sig plast. 

Plastföroreningar är ett av hoten mot våra världshav, och vi på Greenpeace arbetar för att se till så att 30 procent av världens hav skyddas från hot som just plastföroreningar, men även gruvdrift på havsbotten, oljeexploatering, överfiske och klimatförändringar.

Vill du vara med och stå upp för världens hav, och se till att ett tillräckligt starkt globalt skyddsavtal för haven röstas igenom under förhandlingarna i FN våren 2022? Skriv under vårt globala upprop!

Greenpeace frivilliga brandmän förbereder sig för att släcka en brand i centrala Kalimantans regnskog. Ett artrikt område med unika ekosystem som måste bevaras. / Foto av Ulet Ifansasti, Greenpeace

Greenpeace agerar för att bevara biologisk mångfald

Klimatkrisen och massutdöende är tydliga tecken att jorden kämpar för överlevnad, men världens forskare är eniga om att vår planet fortfarande går att rädda.

Greenpeace är en oberoende organisation som agerar – och skapar verklig förändring. Vi består av över 20 000 personer, exempelvis: forskare, volontärer och aktivister som tillsammans kämpar för att skapa en hållbar framtid.

Vi bevakar, utreder och agerar med kraft mot länder, stater och företag som bland annat Bolsonaros miljöfientliga politik i Brasilien som ödelägger världens största tropiska regnskog, Sveaskog här i Sverige och deras exploatering av våra sista naturskogar och Shell som vill fortsätta exploatera känsliga ekosystem.

Det är bara några exempel, som är möjligt tack vare vårt oberoende. Vi tar inte emot en krona från regeringar, myndigheter, stater eller företag. Vi står dock inför en tuff uppgift, och för att lyckas behöver vi din hjälp.

Vill du göra en insats som består? Kämpa med oss för en levande planet – bli månadsgivare idag!