Bottentrålning är en av de mest skadliga verksamheterna som finns för marina ekosystem och havsbottnar, och ger dessutom massiva utsläpp av växthusgaser. Trots det används fiskemetoden till och med i marina ”skyddade” områden. Men senast år 2030 ska 30 procent av EU:s hav vara skyddade och bottentrålning ska fasas ut helt inom dessa områden.
Ett förbud mot bottentrålning är något som Greenpeace har arbetat för länge, bland annat genom att placera ut trålhinder på flera platser både i Sverige och i Europa. Förslaget finns med i EU-kommissionens nya handlingsplan för att rädda det marina ekosystemet.
– Förslaget om ett EU-förbud såklart välkommet, men det borde börja gälla omedelbart, inte om sju år. Nu måste den svenska regeringen se till att alla marina skyddade områden får ett totalförbud mot bottentrålning, med den kontroll och övervakning som krävs för att upprätthålla det, säger Daniel Bengtsson, kommunikationschef Greenpeace Norden.
Idag har endast 12 procent av EU:s havsområden någon form av skydd, och mindre än en procent har ett starkt skydd, det vill säga är helt fredade från fiske och annan mänsklig aktivitet.
– Sverige ligger efter när det gäller att genomföra EUs havsmiljökrav, men samtidigt kan ett bottentrålningsförbud såklart införas tidigare bara viljan finns. Vilket vi såg exempel på i somras när det äntligen blev ett totalstopp för bottentrålning i de marina skyddade områdena Fladen och Lilla Middelgrund utanför Varberg, säger Daniel Bengtsson.
Förutom skador på ekosystem har bottentrålning ett högre klimatavtryck eftersom det är tung utrustning och nät som båtarna släpar efter sig längs botten, vilket kräver mycket bränsle. En studie som publicerades i tidskriften Nature 2021 kom fram till att bottentrålning globalt släpper ut mer koldioxid än världens flygtrafik.
I Sverige används bottentrålning regelbundet, även i marina skyddade områden, vid fiske efter räka och havskräfta, men även vid fiske av plattfisk, sej och torsk.
