I de nordiska skogarna bor några av våra mest fascinerande invånare: ugglorna. Ett ikoniskt djur som dyker upp i barnvisor och sagor – ofta porträtterad som skogens rådgivare med en stor dos visdom, kanske på grund av sin genomträngande blick. Ugglor är därför kända för de allra flesta, men hur mycket vet vi egentligen om dem?
Lär dig mer om skogens tysta jägare och få en bättre förståelse om varför dess överlevnad är tätt kopplad till gamla artrika natur- och kontinuitetsskogar.
Visste du det här? Fem intressanta fakta om ugglor
1. Ljudlösa vingar
Ugglan kan flyga nästan helt ljudlöst. Dess fjädrar har en särskilt mjuk och tandad kant som bryter luftströmmen och dämpar ljudet av vingslagen. Den ljudlösa flygningen ger ugglan en stor fördel under jakten, då den kan överraska sina bytesdjur i mörkret innan de upptäcker faran.
2. Bygger inte sitt egna bo
Till skillnad från många andra fåglar kan ugglor inte själva bygga ett bo av grenar. De är beroende av gamla träd där delar av stammen är ihålig, knäckta trädstammar eller övergivna hackspetthål. Träden behöver ofta vara äldre än 80 – 100 år innan det skapas lämpliga hålrum. När gamla skogar avverkas och ersätts av plantage bestående av unga träd försvinner även ugglans hem.
3. Ett permanent hem
Många nordiska ugglearter, som kattugglan och slagugglan, bildar par för livet och stannar i samma revir år efter år. Ett ugglepar kan återanvända exakt samma hålrum i ett gammalt träd under ett helt decennium. När skogar avverkas förlorar de sitt livslånga hem och tvingas ut i brådskande kamp för att överleva.
4. Superhörsel
Ugglor har ett av fågelvärldens mest avancerade hörselsinnen. På många ugglearter sitter öronöppningarna ojämnt på huvudet, med det ena högre upp än det andra. Det innebär att ljudvågor når öronen med en mikroskopisk tidsförskjutning. Med hjälp av den skillnaden kan ugglan få en exakt bild av var en mus befinner sig under snön eller mossan – utan att ens se den.
5. Rörformade ögon och mörkerseende
Ugglans ögon är stora i förhållande till dess kropp. Om en människa skulle ha ögon i samma proportioner skulle våra ögon vara stora som apelsiner. Ögonen är inte runda som våra, utan formade som rör eller cylindrar. Det ger plats för en stor ”lins” som kan släppa in maximalt med ljus till näthinnan och utnyttja minsta lilla månsken. Å andra sidan innebär den rörformade uppbyggnaden att ugglan inte kan röra ögonen i ögonhålorna. För att se åt sidan måste den istället vrida hela huvudet (upp till 270 grader). Dess utmärkta mörkerseende gör dock att den främst ser världen i nyanser av grått, svart och vitt.
Bevarandet av gamla nordiska skogar är ugglornas räddning
Idag är bara en liten del av det vi kallar skog i Norden natur- och kontinuitetsskog. Största delen av Sveriges skogar har redan kalhuggits och omvandlats till industriskogar och trädplantager. Trots det avverkas fortfarande 26 000 hektar skyddsvärda skogar, en yta ungefär lika som som 37 000 fotbollsplaner varje år. När de gamla träden försvinner pressar det ugglebestånden och den biologiska mångfalden till sitt yttersta.
Men det finns hopp: Om vi skyddar de sista oersättliga skogsområdena i Norden kan ugglebestånden återhämta sig.
Vad gör Greenpeace för att skydda de nordiska skogarna?
Greenpeace arbetar i Norden för att stoppa förstörelsen av våra sista natur- och kontinuitetsskogar*.
I Sverige arbetar Greenpeace för en rättvis omställning till ett hållbart, naturnära skogsbruk där kalhyggen förpassas till historien. Greenpeace sätter press på politiken såväl som stora privata aktörer såsom skogsjätten SCA och deras kunder för att stoppa avverkningen av skyddsvärda natur- och kontinuitetsskogar. Målet är att skydda 30% av skogen och ställa om skogsbruket så att det respekterar både den biologiska mångfalden, klimatet och urfolks rättigheter.
I Finland kartlägger och övervakar Greenpeace oersättliga naturskogar. Genom fredliga protester, politiskt lobbyarbete och samarbeten med forskare kräver Greenpeace ett omedelbart stopp för avverkningen av landets naturskogar, och kämpar för att minst 30% av skogarna ska få ett juridiskt skydd mot kommersiellt utnyttjande.
I Danmark utgör det intensiva jordbruket det största hotet mot naturen, då över hälften av landets yta används till foderproduktion. Här arbetar Greenpeace för att minska djurhållningen och på så sätt frigöra stora markområden som kan återlämnas till vild naturskog.
*En kontinuitetsskog är en skog som aldrig har kalavverkats. Dessa skogar har en unik biologisk mångfald knuten till lång kontinuitet av trädtäckning och oftast av död ved och andra viktiga livsmiljöer.
