Skip navigation.
Gomel, Vitryssland: Alexandra Prokopenko, 9 år, med sin pappa Vitaly. 
Alexandra lider av hydrocefali. Vitaly har sagt upp sig från sitt 
jobb. Han är den enda som är stark nog att hålla Alexandra upprätt när 
hon ska äta.

Gomel, Vitryssland: Alexandra Prokopenko, 9 år, med sin pappa Vitaly. Alexandra lider av hydrocefali, Vattenskalle.

Förstora bild

Det finns ingen säker kärnkraft. Och det finns inga lösningar för vad man ska göra av det dödliga kärnavfallet. Det är oacceptabelt att utsätta människor och miljö, för att inte tala om kommande generationer, för det stora hot som kärnkraften innebär. Det är sol, vind och vatten som ska ersätta kol, olja och gas - inte riskabel och miljöfarlig kärnkraft.

Det har funnits delade meningar om kärnkraften ända sedan den togs i bruk i mitten av femtiotalet. Kärnkraftsförespråkarna drömde om en energikälla "för billig för att mäta". Men kärnkraften blev inte billig. Kärnkraften har hela tiden varit, och är än idag, en hårt subventionerad och dyr energikälla. Vad värre är - den är farlig.

"Absolut säkra" reaktorer är en myt. Inte minst den mänskliga faktorn gör att en olycka kan inträffa i vilken kärnreaktor som helst och i värsta fall orsaka tiotusentals människors död.

Men även utan olyckor innebär kärnkraften stora problem för mänsklighet och miljö. Allt från brytningen av uranet till reaktordriften till slutförvaringen av det radioaktiva avfallet innebär stora risker och problem.

Dessutom finns en risk att kärnkraftsmaterial hamnar i orätta händer. Kärnkraften var från början en biprodukt av kärnvapenproduktionen och kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen är fortfarande stark. Länder som har tillgång till kärnkraft kan också utveckla kärnvapen.

Men trots kärnkraftens uppenbara risker har den på sista tiden fått allt större positiv publicitet i och med hotet från klimatförändringarna. Förespråkarna kallar kärnkraften för ett "rent" alternativ till smutsiga fossila bränslen. Problemet med klimatförändringarna är en av de största utmaningar som dagens regeringar står inför. Men det finns bättre och mindre riskfyllda framtida lösningar än kärnkraft.

Kärnkraften skulle globalt behöva byggas ut in absurdum för att den över huvud taget skulle ha en chans att påverka klimatförändringarna - något som varken är realistiskt eller önskvärt. Det är betydligt intelligentare att investera i utvecklingen och användningen av ren och förnyelsebar energi, som sol- och vindkraft, vågkraft, biobränsle och geotermisk energi.

Olyckor och incidenter

Det finns inga säkra kärnkraftverk. En olycka kan inträffa i vilket kärnkraftverk som helst. I värsta fall kan följderna bli katastrofala. Det som hände i Tjernobyl skulle kunna hända igen och olyckor med katastrofala följder kan hända även i Sverige.

Kärnkraften då och nu

Kärnkraftens tidevarv inleddes 1945 då USA testade sin första atombomb i New Mexiko. Några månader senare släppte USA en atombomb över den japanska staden Hiroshima och sedan ytterligare en över Nagasaki. Som ett svar på världens ilska och förtvivlan presenterade president Eisenhower 1953 sitt "Atoms for peace"-program för FN. Det blev början till en våg av otyglad optimism för atomkraft, som kärnkraften då kallades.

Uranbrytning

Uran är ett radioaktivt grundämne som används för att tillverka kärnbränsle till reaktorerna. Varje steg i kedjan, från brytning till anrikning, kan leda till föroreningar, olyckor, radioaktivt avfall och hälsorisker för både arbetarna och den lokala befolkningen.

Reaktordrift

När världens reaktorer åldras blir riskerna för komplikationer allt större. Över hälften av Sveriges reaktorer har överskridit sin uppskattade livslängd. Lösningen är förstås inte att bygga nytt, utan att ersätta de gamla kärnkraftverken med ren teknik.

Radioaktivt avfall

Ingenstans i världen har man lyckats hitta en säker metod för att ta hand om det radioaktiva avfallet från kärnkraftsindustrin. Med tanke på de enorma tidsrymder som man måste ta hänsyn till är det osäkert om man någonsin kommer att lösa problemet. Ett efter ett har av kärnkraftsindustrins förslag till lösningar visat sig vara oacceptabla.

Kärnkraft och kärnvapen

Civil kärnkraft och militära kärnvapen går hand i hand. Varje land som har tillgång till kärnkraftsteknologi, är förr eller senare kapabelt att bygga sin egen atombomb. Gång på gång under de senaste femtio åren har skrupelfria regeringar i hemlighet satt upp militära program vid sidan om sina civila kärnkraftsprogram.

Kärnkraften och växthuseffekten

Kärnkraftsförespråkarna menar att hotet från växthuseffekten gör att vi inte kan avveckla kärnkraften. Men vi behöver inte välja mellan två onda ting. Om vi satsar på rätt teknologi och infrastruktur kan Sverige ersätta en reaktor vartannat år med förnyelsebar energi och en effektivare energianvändning.

Kärnkraftens kostnader

Trots att kärnkraften kräver stora statliga subventioner kallar kärnkraftens förespråkare förvånande nog teknologin för "billig". Samtidigt jämrar de sig över de kostnader som mer förnyelsebar energi skulle innebära. Men regeringsstödd support till förnyelsebara lösningar kan överhuvudtaget inte jämställas med det stöd som kärnkraften fått och fortfarande får.

Aldrig mer Tjernobyl

Det har nu gått 20 år sedan Tjernobyl blev känt som den kärnkraftsolycka som drabbade miljoner människor i västra Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Katastrofen släppte ut hundra gånger mer strålning än atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Idag, tjugo år senare, fortsätter mardrömmen för tusentals människor.