Stötta oss
Greenpeace är en oberoende organisation som alltid står på planetens sida, därför tar vi inte emot pengar från företag eller stater. Det gör oss fullständigt beroende av bidrag från privatpersoner som dig för att kunna göra vårt arbete, så om du har möjlighet att donera en engångssumma tar vi tacksamt emot.
Biobränslebluffen sätter hela vårt klimatarbete på spel
Biobränsle säljs till oss som en lösning på våra utsläppsproblem, om vi bara byter ut de fossila bränslena till biobränslen så kan vi fortsätta som vanligt. Det har resulterat i att Sverige släpper ut 47 miljoner ton koldioxid (2020) per år från biobränslen. Dessa utsläpp redovisas inte i vår vanliga territoriella utsläppsstatistik, så de flesta av oss har blivit invaggade i en falsk trygghet där våra utsläpp ser ut att vara hälften av vad de är. Men vi är mitt i en klimatkris där alla utsläpp, oavsett ursprung, måste redovisas och minskas NU.
Är inte biobränsle bra för klimatet?
Biogen koldioxid, alltså de utsläpp som kommer från att elda biobränslen (som skog, slaktavfall och sopor), ingår i kolkretsloppet. Tanken är att växande växtlighet kommer att binda koldioxiden som släpps ut vid förbränningen av bioenergi, så att det blir ett nollsummespel och koldioxidneutralt. Därför kommuniceras inte heller biogena utsläpp i Sveriges vanliga territoriella utsläppsstatistik, trots att de 2020 var större än våra fossila utsläpp. Det ser helt enkelt ut som att biobränslen inte ger några utsläpp.
Utsläpp är utsläpp.
Hur miljövänligt “biobränslen” än låter så ger de stora utsläpp. År 2020 var de biogena utsläppen av koldioxid i Sverige hela 47 miljoner ton, faktiskt mer än de fossila utsläppen det året. Sammanlagt har ökningen av biogena utsläpp ätit upp minskningen av fossila utsläpp och vi har lika stora sammanlagda utsläpp idag som 1990.
Det vi glömmer bort när vi klassar biogena utsläpp som klimatneutrala är att vi redan har stora fossila utsläpp och att vår atmosfär är på bristningsgränsen full med koldioxid. Den koldioxiden behöver också bindas av växtlighet, men så länge vi släpper ut koldioxid, oavsett ursprung, i den takt vi gör idag så fylls atmosfären på och halterna minskar inte. Vi har några få år på oss att få ner utsläppen och stabilisera halterna i atmosfären och atmosfären gör ingen skillnad på koldioxidens ursprung.
Denna så kallade nettonoll beräkning är ett kryphål för kreativ bokföring av utsläpp. Man bortser från att naturens naturliga läge innebär stort koldioxidupptag och små utsläpp jämfört med dagens människoskapade utsläpp. Istället ser man naturens koldioxidupptag som en extra spargris man kan plocka ur tills dess att den är tom, d.v.s. tills dess vi nått nettonoll.
Tidsaspekten
När biobränslen från skogen presenteras som klimatneutrala baseras det ofta på argumentet att för varje träd som bränns upp planteras nya träd som kommer ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut vid förbränningen av. Det stämmer, men om vi tittar på enskilda träd så tar det åtskilliga årtionden för den nya växtligheten att återuppta koldioxiden. Klimatkrisen är här och nu. För att uppfylla våra åtaganden enligt Parisavtalet måste vi minska våra utsläpp med hälften fram till 2030. Vi har inte längre råd att byteshandla utsläpp med framtiden.
Skogen räcker inte
Utöver att biobränsle ger lika stora utsläpp som fossila bränslen innebär de ett ökat hot mot våra skogar och redan pressade ekosystem. Vi har redan ett extremt intensivt skogsbruk, våra naturliga skogar avverkas idag i en 5-10 gånger högre takt än skogarna i Amazonas. Planer för mer biobränsle skulle kräva enormt mycket högre uttag av biomassa från våra skogar och ge incitament till än mer intensivt skogsbruk. Det går inte ihop med vårt nationella miljömål Levande Skogar.
Därför kräver vi att regeringen ska:
- Räkna, redovisa och tydligt kommunicera alla utsläpp, inklusive biogena.
- Sätta utsläppsminskningsmål i absoluta tal för alla utsläpp, istället för fusknettomål.
- Stoppa alla typer av subventioner (skattelättnader, direktstöd, kreditgarantier m.fl) till industrier och tekniker som leder till fortsatt förbränning och utsläpp.
- Skydda minst 30% natur och införa ett naturnära skogsbruk med minskade avverkningsvolymer som de närmaste decennierna snabbt kan binda mer kol och värna den biologiska mångfalden.
Håller du med oss? Gör din röst hörd!
Vi kommer samla så många namn vi kan för att sätta press på regeringen i den här frågan.
Frågor och svar
Biogen koldioxid sägs ingå i det “naturliga kolkretsloppet”. Tanken är att eftersom ny växtlighet binder koldioxid som släpps ut genom förbränning av bioenergi så blir det ett nollsummespel och koldioxidneutralt. De biogena utsläppen räknas istället av mot Sveriges kolsänka och rapporteras som en del av den så kallade LULUCF-förordningen, till UNFCCC via EU.
Villkor för att biobränsle ska klassas som koldioxidneutralt/att det inte har några nettoutsläpp (enligt förnybarhetsdirektivet RED2):
– Uttaget av biomassa ska inte överstiga tillväxten.
– Det ska ske återplantering av träd/växter som binder koldioxid
– Kolförrådet får inte minska nämnvärt i på lång sikt i det område där biomassan utvinns.
– Fossila bränslen får inte användas vid utvinning, transport och omvandling av biomassan.
Det vi glömmer bort när vi klassar biogena utsläpp som klimatneutrala, utöver tidsperspektivet, är att vi redan har stora fossila utsläpp också och att vår atmosfär är på bristningsgränsen full med koldioxid. Denna behöver också bindas av växtlighet, men så länge vi släpper ut koldioxid, oavsett ursprung, i den takt vi gör idag så fylls atmosfären på och halterna minskar inte.
I mycket liten skala. De direktiv som finns för att definiera hållbara biobränslen från skog är mycket bristfälliga. Att använda skogsråvara till att skapa långlivade produkter, har mycket större klimatnytta än att bränna upp skog som biobränslen.
Nej det har vi tyvärr inte. Vi har mer träd idag än början på 1900-talet, då man började räkna, men bara träd utgör inte en skog. En skog är ett komplext ekosystem med stor artvariation som tar decennier att växa upp. Vad vi har idag är virkesåkrar. Massa unga träd planterade tätt tillsammans i en för övrigt livlös miljö utan djur eller annan växtlighet. Dessa virkesåkrar är ekosystem känsliga för klimatförändringar och hostila miljöer för de flesta arter.
Trots att vi vet detta fortsätter vi med kalhygges metoden och med ett av världens mest intensiva skogsbruk. En satsning på bioenergi från skogen skulle förvärra en redan kritisk situation för våra skogar och för de som är beroende av dem.
Många tror att skogen slutar växa när den når avverkningsbar ålder, det stämmer inte. Tvärtom växer större träd mer i volym och till och med diameter per år. Kolsänkan i naturliga skogar är 3-4 gånger större än i brukade skogar.
I gammal obrukad skog finns också mer kol i marken, eftersom förrådet fortsätter att byggas upp, så länge skogen får växa ostört.
En rapport från Naturwald Akademie i Tyskland (beställd av Greenpeace, se nedan) visade faktiskt att om vi drar ner på avverkningstakten med en tredjedel skulle EUs skogars koldioxidupptag kunna öka från 254.4 miljoner ton till 487.8 miljoner ton, det är hela Sveriges utsläpp flera gånger om.
Att dra ner på avverkningstakten skulle gynna såväl biologisk mångfald som klimat.
Vanligast är att biobränslet används av industrin själva, framförallt skogs- och pappersmassa industri.
Enligt Energimyndighetens rapport Energiläget i siffror 2022 användes totalt 141 TWh bioenergi år 2020 och de tre sektorer som konsumerade mest var:
Industri 59 TWh
Fjärrvärme 35 TWh
Transporter 17 TWh
Fossilfritt Sverige publicerade 2021 en ”Strategi för fossilfri konkurrenskraft” där de analyserade 22 branschers färdplaner och beräknade att år 2045 kommer det krävas 241 TWh bioenergi. Det är en enorm ökning och skulle kräva kraftigt ökat uttag av biomassa från skogen och ökad import.
Om ett trädbevuxet land som Sverige inte kan tillgodose sina egna behov utan måste importera andra länders biomassa, säger det en del om hur biobränsle är orealistisk lösning.
Vidare läsning & lyssning
- Greenpeace pressmeddelande: Rapport visar skogens potential som kolsänka (2020) Se rapporten till höger.
- EASAC: Emissions Trading System: Stop Perverse Climate Impact of Biomass by Radically Reforming CO2 Accounting Rules (2020)
- Sveriges Radio, Vetenskapsradion Klotet: Forskare ifrågasätter klimatnyttan med biobränslen (2020)
- Sveriges Radio, Vetenskapsradion Klotet: Svårt att få skogen att räcka till allt biobränsle (2020)