Idag har den svenska storbanken SEB bolagsstämma. Vi förväntar oss klargöranden kring hur de ser på sin roll vad gäller fortsatt klimatskadlig fossil finansiering och ett tydliggörande kring hur de ser på framtida affärsrelationer med ryska energibolag.
I samband med SEBs bolagsstämma förra året krävde vi att SEB ska sluta miljardrullningen till fossilbolagen, den industri som hotar vår överlevnad. Idag sluter 10 385 personer upp bakom vårt krav.
Flera kryphål
Kravet riktades mot bakgrund av att SEB sedan 2016, året efter att FN:s klimatavtal i Paris slöts, och fram till 2020 pumpat in 158 miljarder kronor i fossilindustrin. SEB har bland annat lånat ut miljarder till kolkraftsbolaget Uniper, som är en av Europas största utsläppare av koldioxid och nära 34 miljarder från SEB har finansierat oljeutvinning i Arktis.
Men under förra året skärpte SEB sin placeringspolicy. Dessvärre innehåller den flera kryphål. Ett exempel är att oljeutvinning i norska Arktis får utgöra upp till hela 15 procent av ett oljebolags intäkter. Policyn sätter inte heller några absoluta gränser för hur stor fossil verksamhet ett bolag får ha, utan bara hur stor andel av bolagets sammanlagda verksamhet de fossila delarna får utgöra.
Avsluta den fossila eran
Rysslands invasion av Ukraina skapar först och främst ett enormt lidande. Men det har också lett till att många fått upp ögonen för hur beroende samhället är av skadliga fossila bränslen från såväl Ryssland som andra länder. Att ställa om energisystemet och avsluta den fossila eran är inte bara en lösning på klimatkrisen, det är också en säkerhetspolitisk och en fredsfrämjande åtgärd.
Samtidigt oroas många över att inte tillräckligt görs och att länder tar den “enkla vägen” och bara byter en fossil leverantör med en annan. Men det är fel väg att gå menar FN:s generalsekreterare António Guterres i ett tal den 21 mars. Vårt beroende av fossila bränslen är “ömsesidigt säkerställd förintelse” säger Guterres, med en liknelse till kalla krigets “kärnvapenbalans” och den så kallade MAD-strategin (Mutually Assured Destruction).
Enligt en granskning av Fair Finance Guide har svenska banker och pensionsfonder investerat nära nio miljarder kronor i ryska staten och ryska statskontrollerade bolag, trots att bolagen funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. En av bankerna är SEB. Glädjande nog har nio av elva av aktörerna meddelat att de ska sälja sina innehav efter avslöjandet. En av dessa är SEB som ska sälja av allt sitt innehav “så snart marknadsförhållandena tillåter”. Nu har också banken meddelat att de börjat avsluta verksamheten i Ryssland. Men när det gäller SEB:s utlåning, finansiering av ryska bolag, är det fortfarande oklart hur banken väljer att agera.
Tydliga svar önskas från SEB
Vid dagens bolagsstämma bör SEB:s aktieägare utkräva ansvar och tydliga besked av ledningen för hur de agerar mot klimarkrisen och kriget i Ukraina. Här är tre frågor:
- Under 2021 släppte ni en ny policy skärper era riktlinjer gällande fossila bränslen. Men policyn innehåller flera stora kryphål. Med hur stora belopp har SEB fortsatt att finansiera fossilbolag under 2021, trots er nya policy?
- I våras släppte Internationella energiorganet, IEA, en rapport som slår fast att det inte finns rum för ny olja eller gas bortom 2021 om vi ska nå klimatmålen. Kommer SEB att trots detta fortsätta att stödja expansion av olja och gas i till exempel Nordsjön och Arktis?
- Som ett svar på kriget i Ukraina har SEB beslutat att sälja sina innehav i Ryssland och att skala ner verksamheten i landet. Men hur de avser att göra gällande utlåning är mer oklart. Har SEB fortsatt finansiering av ryska bolag och hur länge till kommer den i så fall att tillåtas fortgå?
Tack på förhand SEB, vi ser fram emot era svar!
