Texten är baserad på en artikel från Greenpeace International.
Greenpeace USA är just nu under stor press efter att en stämningsansökan från fossilbolaget Energy Transfer börjat behandlas av amerikansk domstol. Energy Transfer ansöker om 300 miljoner dollar i skadestånd, motsvarande tre miljarder kronor. Bakgrunden är fredliga protester mot fossilbolaget ledda av urfolk vid oljeledningarna i North Dakota, USA, 2016. Många turer har tagit oss dit vi är nu – bland annat har tidigare presidenterna Barack Obama och Donald Trump haft varsin fot med i bilden. Här benar vi ut vad som har hänt – och vad som står på spel.
Allt handlar om de oljeledningar som fossilbolaget Energy Transfer ville bygga. Ledningarna skulle transportera olja från oljefälten i staten North Dakota, som gränsar till Kanada, ned till staten Illinois i mellersta USA och vidare ned till sydkusten vid Mexikanska gulfen. På vägen skulle ledningarna korsa landområden som tillhör urfolk – vilket ledde till stora protester.
Vi tar det från början.
2014 – Energy Transfer lämnar in sin ansökan om att bygga oljeledningarna
Fossilbolaget Energy Transfer ansökte om att få bygga Dakota Access Pipeline, som oljeledningen kallas, under 2014. Oljeledningen planerades att korsa en flod i området Standing Rock – ett reservat som tillägnats amerikanska urfolk. Här bor bland annat Sioux-stammen – en av USA:s äldsta urfolksstammar.
Oljeledningen skulle även låsa fast USA i ett ännu starkare fossilberoende och således strida mot Parisavtalets mål, samtidigt som stora naturområden påverkas av utbyggnaden. Eventuella olyckor eller skador på ledningen skulle kunna få förödande konsekvenser.
Oro och frustration börjar här växa, samtidigt som Energy Transfer planerar för fullt för utbyggnaden.
2016 – Protester vid området startar
Två år efter ansökan lämnades in inleds protester mot oljeledningen. Vid det här laget har bygget av ledningen redan påbörjats.
Sioux-stammen ledde protesterna genom att bland annat sätta upp så kallade böneläger i närheten av floden i Standing Rock som oljeledningen skulle korsa. De lämnade även in en stämningsansökan mot projektet.
Motståndet växer i takt med att utbyggnaden av “svarta ormen” – som oljeledningen kallades – rör sig allt närmare floden där bönelägret har byggts upp. Tiotusentals personer ansluter till protesterna. Greenpeace närvarar, men framförallt stöttas Sioux-stammen av fler än 300 andra urfolksstammar. Det hela får internationell uppmärksamhet, så pass att representanter för FN besöker platsen och uttrycker oro över att urfolks rättigheter inte respekteras.
President Barack Obama stoppar utbyggnaden som en av de sista sakerna han gör innan han lämnar posten och Donald Trump tar över.
2017 – Trump ändrar Obamas beslut
Den nyvalde presidenten Donald Trump är snabb med att ändra Obamas politiska beslut om att neka Energy Transfers rätt till att använda marken vid Standing Rock. Värt att nämna är att Energy Transfers vd, Kelcy Warren, hade donerat 250 000 dollar till Trumps valkampanj. Donationerna har sedan fortsatt och uppgår till totalt 5,8 miljoner dollar.
Efter Trumps beslut slutförs bygget av oljeledningen snabbt. I juni 2017 är den igång. Olja flödar nu i ledningarna genom floden i reservatet Standing Rock och vidare söderut. Men kampen är inte över.
Samtidigt lämnar Energy Transfer in en egen stämningsansökan. De riktar den mot Greenpeace, som de anklagar för att ha lett protesterna, och kräver 300 miljoner dollar i ersättning för att installationen av oljeledningen försenats efter protesterna. Oljebolagets stämning av Greenpeace är vad som kan kallas ett SLAPP-åtal (Strategic Lawsuit Against Public Participation), det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig kritik och debatt. Men det är inte bara ett försök att tysta kritiker, utan även ett sätt att dölja att protesterna letts av urfolk som enligt internationella konventioner har rätt till sin mark.
2020 – Amerikansk domstol sätter ned foten, men beslutet ändras snabbt
Efter Sioux-stammens stämningsansökan från 2016 meddelar nu en federal domare att en fullständig miljökonsekvensbeskrivning måste göras för oljeledningens påverkan vid floden. Oljeledningen beordras därför att stängas ned tills miljökonsekvensbeskrivningen är klar, men det beslutet ändras snabbt av en högre amerikansk domstol.
2024 – Energy Transfers stämningsansökan behandlas av domstol
Än i dag kräver Sioux-stammen att oljeledningen tas ur bruk och att en fullständig och oberoende miljökonsekvensbeskrivning genomförs – inte en som är utförd av oljeindustrin själv. Det har ännu inte skett.
Vad som har skett är att Energy Transfers stämningsansökan från 2017 nu behandlas av amerikansk domstol i delstaten North Dakota. Om det slutligen blir en rättegång planerar den att inledas i början av 2025. Vid en fällande dom kan det hota själva existensen för Greenpeace USA och utgöra ett hårt slag mot hela Greenpeace verksamhet. Men inte nog med det. Det vore även ett hårt slag mot yttrandefriheten – något som kan få konsekvenser för civilsamhället världen över då en fällande dom kan få en prejudicerande verkan.
Hur har Greenpeace Sverige arbetat mot oljeledningen?
Greenpeace Sverige, liksom flera andra nordiska kontor, deltog i solidaritet med urfolken i North Dakota genom att kräva att finansaktörer såsom Nordea slutade finansiera projektet. I februari 2017 meddelade Nordea att de stoppar sin finansiering av oljeledningen.
Vi fortsätter även att stötta Greenpeace USA i deras juridiska kamp mot Energy Transfer. Det gör hela Greenpeace, världen över, för att visa att vi inte tänker låta oss tystas.
Vill du stötta Greenpeace i vårt försvar mot Energy Transfer? Stå upp med oss och swisha ditt stöd idag. Var också med och skriv under det stödbrev som hundratals organisationer och tusentals enskilda individer ställer sig bakom.
Vi kommer att göra allt vi kan med stöd från dig och människor över hela världen, för vår och planetens överlevnad!
