Lysekil, hösten 2020, fem år efter att Parisavtalet godkänts: Efter en hård kamp lyckades en enad svensk klimat- och miljörörelse stoppa den planerade expansionen av Preems oljeraffinaderi norr om Göteborg. Expansionen skulle ha bidragit till att ytterligare en miljon ton koldioxid skulle släppas ut – varje år. Historien om Preemraff är en stor seger för miljörörelsen och ett tydligt exempel på varför aktivism är nödvändigt i en demokrati. Här följer en sammanfattning av några av händelserna.
Preem ansökte och fick 2018 tillstånd i mark- och miljödomstolen för en utbyggnad av sitt raffinaderi i Brofjorden, utanför Lysekil. Ansökan och tillståndet innebar att Preemraff skulle bli Sveriges största punktutsläppskälla med ca 3,4 miljoner ton fossila utsläpp årligen (en ökning från 1,7 miljoner ton). Tillståndet möttes av ungefär 100 överklaganden och mark- och miljööverdomstolen beslutar att pröva fallet.
Preem ville satsa 15 miljarder kronor på oljeraffinaderiet i Lysekil på en teknik som skulle göra det lönsamt att fortsätta raffinera smutsig tjockolja, främst från svavelrika oljefält i Ryssland. Ökade miljökrav på fartygsbränslen gjorde den smutsigaste delen av råoljan svår för Preem att sälja. Därför ville de istället börja raffinera den till bensin och diesel vilket skulle kräva stora mängder energi, låsa fast oss i en fossil infrastruktur och motverka omställningen till ett hållbart samhälle. Utsläppen av svaveldioxid till luften skulle uppskattningsvis dubbleras.
Under 2019 inkommer underrättelser från Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och ca 1000 privatpersoner till regeringen enligt miljöbalken 17 kap. 5 § som innebär att man
informerar regeringen om att en viss verksamhet med omfattande miljöpåverkan bör prövas – av just regeringen på grund av den stora påverkan.
Regeringen beslutar att ta över prövningen av Preemraffs tillstånd, men de ber ändå Mark- och miljööverdomstolen om ett yttrande. Preem ändrar efter detta beräkningarna i sin ansökan och ska nu istället för att öka utsläppen med 1,7 miljoner ton (motsvarande en fördubbling), till att öka utsläppen med drygt en miljon ton.
I mars 2020 håller mark- och miljööverdomstolen förhandlingar på plats i Lysekil. Flera miljöorganisationer, inklusive Greenpeace, och hundratals oroliga privatpersoner är på plats för att protestera mot Preems planer.
I juni 2020 kommer mark- och miljööverdomstolens yttrande. De ser inga hinder för en utbyggnad av Preemraff eftersom de menade att utsläpp inte ska vägas in i miljöbalkens överväganden. Mark- och miljödomstolens yttrande och regeringens saktmodiga hantering oroar både miljöorganisationer och privatpersoner. En utbyggnad skulle göra det ännu svårare för Sverige att nå klimatmålet om netto noll utsläpp av koldioxid till atmosfären.
Preem försöker förklara bort de ökade utsläppen med argument om att deras produktionsprocesser är renare än andras och att de ju måste göra nåt med tjock-oljan – så varför inte raffinera den?
Greenpeace granskar Preems reklam och anmäler flera annonser och uttalanden både till reklamombudsmannen och konsumentombudsmannen. Preems reklamkampanj kritiserades senare av konsumentverket som menade att Preem överdrivit klimatnyttan i sina budskap.
Hösten 2020 gick klimatrörelsen samman och riktade strålkastarljuset mot Preems planer att bygga ut oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil och flera var engagerade i nätverket Stoppa Preemraff. Om planerna gick igenom skulle ytterligare en miljon ton koldioxid släppas ut – varje år. Tusentals människor samlades i Lysekil för att protestera genom att blockera oljeleveranser med hjälp av segelbåtar och kajaker och demonstrera på land.
Greenpeace var på plats med skeppet “Rainbow Warrior” för att under parollen “Paris eller Preem” sätta fokus på det absurda i att utbyggnaden. Veckolånga protester kulminerade i en 62 timmar lång blockad av oljeterminalen där aktivister från Greenpeace klättrade upp i oljehamnens lastarmar och höll upp banderoller.
Strax därefter drar Preem tillbaka ansökan. Att miljörörelsen lyckades stoppa fossilexpansionen av Preemraff är en av de stora klimatsegrarna för civilsamhället, för Lysekilsborna och för Sverige. Utan alla dessa protester hade utbyggnaden skett och vi hade varit ännu längre ifrån att nå klimatmålen.
Alla dessa engagerade medborgare och aktivister förtjänar vår tacksamhet och vi behöver värna om ett samhälle som uppmuntrar medborgerligt engagemang.
Här kan du se en film om hur de Greenpeace-aktivister som har sin andra rättegång i hovrätten i Göteborg den 13 november 2024 själva resonerar om sin aktivism och varför de deltog i protesterna mot utbyggnaden av Preemraff.
