En av de frågor som väcker flest – och starkast – reaktioner bland våra givare och följare är den om kött. Varför ska vi dra ner på köttet, är det okej att äta svenskt kött och vad händer med våra öppna landskap om alla blir veganer? Nedan besvarar vi dessa frågor plus några till!

En kortare version av denna artikel finns också publicerad i Veckans Affärer

1. Människor har ju alltid ätit kött. Hur dåligt kan det egentligen vara?

Vi har aldrig varit i närheten av att stoppa i oss de mängder kött och mejeriprodukter som vi (i världens rika länder) gör idag. Den globala köttindustrin står för mellan 14-18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser, det är lika mycket som den sammanlagda transportsektorn. Utöver detta bidrar den industriella köttproduktionen till allvarliga miljöproblem såsom; föroreningar, övergödning och markförstöring. Enligt internationella organ, bland andra FN och WHO, måste den globala köttkonsumtionen minska rejält på grund av den negativa påverkan på miljön och klimatet som dagens produktionsnivå har. Sverige har förbundit sig till både nationella och internationella miljömål, och för att vi ska ha en chans att uppnå dessa måste vi ställa om samhället på strukturnivå, och där spelar maten vi väljer att lägga på våra tallrikar en stor roll. 

 

2. Hur ska vi minska på köttet, då? Är det upp till mig?

Det är tillsammans, inte som enskilda individer, som vi skapar förändring på samhällsnivå. Vi som privatpersoner kan dra vårt strå till stacken genom att pressa politiker (och i viss mån företag) att fatta beslut som gynnar klimatmålen, där minskning av konsumtion och produktion av kött är en viktig del. Sverige har sett en minskning av köttkonsumtionen med några procent sedan 2017. Det är en positiv utveckling, men tyvärr långt ifrån tillräckligt. Utan politiska styrmedel kommer vi inte nå den reducering av kött vi behöver för att rädda klimatet och miljön. 

 

3. Okej, men hur mycket måste vi minska på köttätandet, då?

Vi måste börja ta matens påverkan på miljö och klimat på större allvar. Därför arbetar vi för en global minskning av köttkonsumtionen med 50% till 2050. Det innebär att länder med högre köttkonsumtion måste minska mer än andra. I Sverige behöver vi exempelvis minska vår köttkonsumtion med 70 procent till 2050, med delmålet 50 procent till 2030. I Sverige äter vi dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Det innebär runt 85 kg per person och år, vilket är mer än vad både vår hälsa och vår planet tål. 

 

4. Förstör inte veganerna klimatet då, med all soja som de glufsar i sig?

Den soja som går till människomat utgör två procent av den soja som odlas globalt. Det är snarare det ständigt växande kravet på billigt kött som orsakar skövling av regnskog för att ge plats för sojaplantager och betesmark för boskap. Av den odlade sojan går 90 procent som foder till djur inom kött och mejeriindustrin, bland annat till Sverige.

I konventionell sojaodling används extremt giftiga bekämpningsmedel vilket i sin tur leder till förorenad luft och förorenat vatten, obrukbar jord och minskad biologisk mångfald. Men det är viktigt att påminna sig om att det inte är sojabönan i sig som är problemet utan snarare den enorma efterfrågan på kött, som kräver en intensiv odling. Ett kilo nötkött har samma klimatpåverkan och näringsvärde som 10-12 kilo soja.

 

5 . Vad händer med alla Sveriges öppna landskap om vi drar ner på köttet?

Ungefär hälften av det kött vi äter i Sverige har producerats inom landet. Att välja detta kött kanske kan kännas mer klimatsmart, Men FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorgan visar i en rapport från år 2013 att det svenska köttet bara är marginellt bättre än det importerade köttet (beroende på var det kommer ifrån)Dessutom är det bara en liten del av det svenskproducerade köttet som bidrar till våra artrika öppna landskap. Det beror på att vi ofta inte låter djuren beta på just dessa platser, utan håller en stor del av djuren i stallar även under sommarmånaderna, samt håller dem på åkrar som inte har förutsättning att bli en av dessa artrika hagmarker.

 

6. Men utsläppen från naturbetesdjur är iallafall koldioxidneutralt!

Nja, det stämmer inte riktigt, eftersom kor bildar stora mängder metangas i sitt matsmältningssystem. När kolet tar omvägen via metan, som är en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid ökar klimatpåverkan jämfört med om kolet hade blivit koldioxid direkt. Kor kan såklart inte släppa ut mer kol än de äter, men klimatpåverkan per kolatom är hela 34 gånger större när kolatomerna ingår i metan istället för koldioxid.

 

7. Men kan vi inte fortsätta dricka ko-mjölk då?

Mjölkindustrin är tätt sammankopplad med nötköttsindustrin, och mejeriprodukter från kor är, näst efter nötkött, det sämsta du kan äta ur klimatperspektiv. Olika sorters mejeriprodukter kräver olika mycket resurser i tillverkningen. Tillverkning av ost innebär mellan tio och 15 kilo växthusgas per kilo ost, något som beror på de stora mängderna mjölk som krävs för osttillverkning.

 

8. Men allt kött är ju inte dåligt? Kyckling är ju klimatsmart?

Kyckling har  mellan 5 och 10 gånger så hög klimatpåverkan som växtbaserad mat, bland annat på grund av att deras foder till största delen består av importerad soja från brasilien. Exempelvis har FAO kommit fram till att utsläppen från små idisslare, såsom får,är lägre än från kycklingar, då kycklingarna är så många till antalet och äter mat som människor kan äta.

 

9. Ok, men fisk kan vi väl ändå äta med gott samvete för miljö och klimat?

Alltså, tyvärr. Överfiske är ett av våra största problem och 85 procent av haven är antingen utfiskade eller på väg att bli det. Det storskaliga fisket använder sig ofta av destruktiva metoder såsom bottentrålning, som dammsuger havsbotten på liv och som får med sig enorma mängder bifångst; djur som inte var tänkt att fiskas upp och som sedan slängs tillbaka, ofta döda eller svårt skadade. Fiskodlingarna påverkar omgivande ekosystem både genom avfall som ofta släpps ut direkt i anslutande vatten, vilket bidrar till övergödning. Fiskar i odlingsbassänger drabbas ofta av olika typer av sjukdomar, vilka bekämpas med höga doser antibiotika, ofta i förebyggande syfte. Det är inte ovanligt att fiskar från odlingarna smiter ut i det anslutande öppna havet, vilket orsakar smittspridning, läckage av antibiotika samt spridning av nya genetiska egenskaper som innebär en stor risk för de naturliga bestånden. 

 

10. Vad ska vi äta då?

Det är enklare att vända på frågan eftersom vad vi bör äta är så mycket mer än vad vi inte bör äta. Det handlar snarare om vad vi är vana vid att äta och vad vi lärt oss betrakta som bra, näringsrik och god mat. Sanningen är att det finns en hel värld av god, näringsrik och klimatsmart mat. Tyvärr går den största delen av denna direkt som foder till djur. Exempelvis går endast 30 procent av det spannmål som odlas i Sverige idag till människomat, resten blir djurfoder. Inom EU utgör djurfoder hela 93 procent av marknaden för växtproteiner. Ungefär 40 procent av all ätbar mat som odlas globalt går direkt till animalieindustrin som djurfoder istället för till människor. Detta är ett enormt slöseri med resurser. Som ett exempel har ett kilo nötkött samma klimatpåverkan och näringsvärde som 10-12 kilo soja. Varje kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten att framställa, vilket är 14 000 liter mer än vad framställningen av 1 kilo sojabönor kräver.

Vill du ha inspiration till goda och klimatsmarta maträtter, titta gärna på vår kokbok, framställd av matkreatörer världen över!

Källor och tips för vidare läsning:

Skriv under namninsamlingen för att minska jordbrukets metanutsläpp.

SKRIV UNDER