Första till fjärde AP-fonderna är statliga pensionsfonder som alla som arbetar i Sverige betalar till. Deras uppdrag är att förvalta våra pensioner så att vi får en trygg framtid. Trots detta investerar AP-fonderna miljarder av våra pensioner i de största hoten mot vår framtid: kol, olja och gas.
Fossila bränslen står för cirka 70 procent av världens utsläpp. För att vi ska nå Parisavtalets ambition att klara att hålla oss under 1,5 graders global upphettning måste utsläppen minska kraftigt. Det innebär ett stopp för förbränning av fossila bränslen och därför också ett stopp för att leta efter och utvinna mer fossila reserver. Enligt Carbon Underground 200 (2017 års rapport) skulle världens koldioxidbudget fram till 2050 för att hålla oss under två grader övertrasseras med sex gånger om reserverna från de 200 största fossilbolagen skulle förbrännas.
AP-fonderna är svenska statliga myndigheter som lyder direkt under riksdagen. Riksdagen har bland annat beslutat att:
- Sverige ska leva upp till Parisavtalet (med ambitionen om 1,5-gradersmålet)
- Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
- Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling
- AP-fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling.
I grundlagen står också att det allmänna (vilket även innefattar de allmänna pensionsfonderna) ska “främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.”
En undersökning från 2018 visar att sju av nio riksdagspartier tycker att AP-fonderna ska flytta sina fossila investeringar och en Novusundersökning från 2018 visar att två av tre väljare tycker samma sak.
Trots detta fortsätter AP-fonderna att investera i klimatvärstingar och innehavet har tillochmed ökat sedan årsskiftet då de nya reglerna som innebär att AP-fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling trädde i kraft.
AP-fonderna forsätter att investera miljarder i kol, olja och gas
Greenpeace har granskat Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i de 200 största kol, olje- och gasbolagen i världen år 2018. Granskningen utgår från den så kallade Carbon Underground 200-listan som tagits fram av Fossil Free Indexes och listar de största börsnoterade bolagen inom fossilbranschen utifrån storleken på deras fossila reserver.*
För att undersöka om de nya reglerna har haft någon effekt har fondernas investeringar i Carbon Underground 200 den sista december 2018 jämförts med deras investeringar vid halvårsskiftet 2019.
Greenpeace granskning visar att AP-fondernas sammanlagda ägande i de 200 största fossilbolagen faktiskt har ökat med 2,3 miljarder sedan årsskiftet. Stick i stäv med de nya reglerna.
AP-fonderna har också investerat i “nya” bolag på listan, bolag som de inte investerade i vid årsskiftet. Vid halvårsskiftet investerade AP-fonderna i nio av tio av världens största olje- och gasbolag, visar Greenpeace granskning.
AP-fonderna själva menar att de är ansvarsfulla i sin förvaltning. Bland annat så lanserade AP-2 ett ESG-index som ska ha tydligare fokus på hållbarhet. Greenpeace granskning visar dock att AP-fonderna investerar i 64 av de 100 största olje- och gasbolagen i världen.
Slutsatser av granskningen
De statliga Första–Fjärde AP-fonderna investerar miljardbelopp i flera av de absolut största fossilbolagen i världen vars själva verksamhet utgör det enskilt största hotet mot att världen ska nå klimatmålen. Första–Fjärde AP-fondernas stora innehav i dessa bolag är inte förenligt med vare sig Parisavtalet, riksdagens mål om en hållbar finansmarknad, Sveriges miljömål eller de nya reglerna för AP-fonderna som slår fast att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas.
De nya hållbarhetsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna har inte förhindrat fonderna från att fortsätta med sina massiva investeringar i de allra största fossilbolagen i världen, tvärtom har värdet på deras innehav istället ökat och nya investeringar har gjorts i flera kolbolag.
Trots att AP-fonderna ska arbeta aktivt med hållbarhetsfrågor, AP-2 har exempelvis infört ett ESG-index som ska ha tydligare fokus på hållbarhet, så förekommer stora innehav i fossiljättar.
Om inte fonderna omgående fasar ut sitt massiva fossila innehav behöver regeringen skärpa reglerna ytterligare för att säkerställa att dessa klimatskadliga investeringar upphör.
Resultat från granskningen
- Första–Fjärde AP-fonderna investerar idag i 92, nära hälften, av de 200 största börsnoterade fossilbolagen i världen.
- Första–Fjärde AP-fonderna investerar i nio av tio av världens största olje- och gasbolag. Bland dessa finns ryska fossilbolag som Gazprom, Lukoil och Novatek, amerikanska fossilbolag som ExxonMobil och Chevron, liksom andra fossiljättar så som BP, PetroChina och Shell. AP2-4 har även innehav i svenska Lundin petroleum till ett värde av nära en miljard kronor.
- Samtliga av Första–Fjärde AP-fonderna har innehav i Glencore, världens tionde största kolbolag, sett till storleken på dess fossila reserver. Totalt investerar Första–Fjärde AP-fonderna i 28 av de 100 största kolbolagen till ett värde av drygt tre miljarder kronor.
- Första–Fjärde AP-fondernas totala innehav i världens 200 största kol, olje- och gasbolag uppgår till drygt 16 miljarder kronor där Tredje AP-fonden har det största innehavet på 5,7 miljarder kronor.
- De fem största innehaven utgörs av Chevron (1,5 mdkr), ExxonMobil (1,4 mdkr), Shell (1,1 mdkr), BP (1,1 mdkr) samt BHP Billiton (0,8 mdkr).
- Första–Fjärde AP-fondernas totala innehav i de 200 största kol-, olje- och gasbolagen har ökat med 2,3 miljarder kronor från den sista december 2018 till den sista juni 2019. Samtidigt har antalet bolag minskat inom olje- och gassektorn, från 79 till 64, medan antalet kolbolag är oförändrat på 28 stycken.
- Nya investeringar har gjorts av enskilda AP-fonder i sex kolbolag 2019-06-30 jämfört med 2018-12-31: Glencore (AP3), BHP (AP2), Anglo American (AP3), Sasol (AP2), RWE (AP3) och Evraz (AP2, AP4).
- Flest innehav i de 100 bolag som har störst kolreserver har AP1 (24) och AP2 (17).
Här kan du läsa en sammanfattning av granskningen
*om undersökningen
Granskningen avser Första–Fjärde AP-fondernas innehav av aktier och obligationer. Endast innehav i de bolag som också finns på Carbon Underground 200 (CU200) är inkluderade. Det innebär att eventuella dotterbolag, holdingbolag eller finansieringsbolag inte är inräknade i denna sammanställning, även om dessa bolag kan vara involverade i fossil verksamhet. Skulle även dessa bolag inkludeas skulle det totala värdet stiga. CU200 inkluderar endast de 200 största bolagen utifrån storleken på deras fossila reserver. Den inkluderar inte de bolag, stora som små, som är involverade i fossil verksamhet utan att ha större mängder fossila reserver. Denna redovisning utgör sålunda ett axplock och ska inte förstås som likställd med det totala innehavet i fossilbranschen från Första–Fjärde AP-fonderna. Granskningen utgår från Carbon Underground 200 för 2018 och är jämförd med Första–Fjärde AP-fondernas egna redovisningar av deras innehav 2018-12-31 samt 2019-06-30. Se metod och avgränsningar för CU200 här: http://fossilfreeindexes.com/research/the-carbon-underground/.
AP-fondernas innehav: