Engagera dig

Preem har ansökt om att få bygga ut sitt oljeraffinaderi och öka produktionen av fossila bränslen i Lysekil. Som resultat skulle koldioxidutsläppen öka från dagens 1,7 miljoner ton till 2,7 miljoner ton, vilket skulle göra Preemraff till Sveriges enskilt största utsläppare av växthusgaser och i praktiken göra det nästintill omöjligt för oss att uppfylla Sveriges klimatmål och förpliktelser enligt Parisavtalet.

Det är såklart helt orimligt att ens fundera på att bygga ett oljeraffinaderi som skulle låsa in oss i fossil infrastruktur och öka utsläppen i ett läge där vi måste göra allt för att minska dem.

Ärendet har överklagats av flera miljöorganisationer och drygt 100 privatpersoner. I höstas meddelade regeringen att de tar över prövningen eftersom projektet kommer att påverka hela Sveriges klimatarbete och våra möjligheter att uppnå klimatmålen. 

Argumentationen från oljeindustrin och dess företrädare är likadan överallt. “Det är bättre att vi gör det än att någon annan gör det.” “Vi har den renaste oljan” “Vi har det minst smutsiga kolet”. Vetenskapen säger tydligt – nej, varken här eller någon annanstans kan vi öka våra klimatutsläpp, de måste minska överallt och mer fossila bränslen gör att utsläppen ökar. Så enkelt är det, oavsett ursprungsmärkning.

Hundratals demonstranter protesterade 10 mars i Lysekil när förhandlingarna började.

Renare fartygsbränsle – ett svepskäl

Preem vill bygga ut sin verksamhet för att kunna ta tillvara mer av tjockoljan, en restprodukt som man i dag delvis säljer obearbetad som fartygsbränsle. Preem hävdar att de ökade koldioxidutsläpp som sker vid en expansion av raffinaderiet i Sverige delvis motverkas av minskade utsläpp av svavel och koldioxid från fartygen på haven.

Men Preem levererar redan i dag bunkerolja som bara innehåller 0,1 procent svavel och följer redan de globala sjöfartsregler för svavelgränser, som de måste följa.

Och den största delen bränsle kommer dessutom inte alls produceras för fartygstrafik utan Preem vill raffinera tjockoljan till diesel och bensin för bilar och lastbilar

Effekten på just nya fartygsbränslen blir därför begränsad. Och koldioxidutsläppen kvarstår ju från de fossila bränslena, oavsett var och hur de bränns eller med vilken svavelhalt.

Och argumentet att man minskar försurning av världshaven med sina nya produkter är felaktigt. Det är främst koldioxid från luften som löser sig i havsvattnet och försurar våra hav.  Den enskilt viktigaste åtgärden för att motverka den globala havsförsurningen är att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

Utöver betydande utsläppsökningar av koldioxid skulle Preems utbyggnad få en rad andra allvarliga effekter för miljön och utsläppen av flera miljö- och hälsovådliga ämnen som svaveloxider, kväveoxider, kolväten och cancerframkallande bensen skulle öka kraftigt.

Biobränsle från skog – inte trovärdigt

Preem hävdar att de måste bygga ut oljeraffinaderiet för att gå med vinst och med tiden gå över till förnybar råvara, och på sikt bli klimatneutrala. Men det finns inget som juridiskt förbinder Preem att faktiskt ställa om sin verksamhet  Preem säger själva att det bara kommer att infrias under förutsättning att de får miljötillstånd och det finns ekonomiska förutsättningar. 

Preem har tänkt sig att den nya anläggningen – som i huvudsak ska användas för att omvandla tjockolja till huvudsakligen bensin och diesel – också ska kunna användas till biobränslen.

Preem tänker sig dessutom att helt gå över till skogsråvara. Men den som räknar inser snart att de volymer biomassa som skulle krävas också skulle innebära en katastrof för svensk skog, och inte är i närheten av vad skogsbruket kan producera. Det skulle krävas att alla träd som fälls i Sverige, och Norge, skickas till Preem varje år. Vilket skulle innebära ett orimligt tryck på våra redan utarmade skogar och risken är att även detta skulle medföra enorma koldioxidutsläpp. Preems klimatlöften är helt enkelt inte trovärdiga.

Koldioxidlagring (CCS) – inte realistiskt

Preem menar därtill att ökade koldioxidutsläpp kommer att balanseras av koldioxidinfångning och lagring med så kallad CCS-teknik (carbon capture and storage). 

Det finns en lång rad misslyckade projekt som inte lyckats lösa detta och den “lösning” Preem förlitar sig på: lagring i den norska berggrunden, är långt ifrån en realitet. Men även om själva tekniken skulle fungera, så skulle den bara kunna ta hand om omkring en procent av de totala utsläpp som Preem genererar; det som tillverkas är ju bensin och diesel och det går inte att montera CCS-lagring på alla bilar och lastbilar som rullar. 

Isadora Wronski från Greenpeace var en av många talare i Lysekil under protesterna mot Preems planerade utbyggnad.

Fossiljobb – inga framtidsjobb

Att med dagens kunskap och forskning försvara jobb som skapas inom fossilindustrin just för att det är arbetstillfällen är oerhört kortsiktigt. Nya jobb som skapas idag måste vara hållbara.

Vi kan inte fortsätta satsa på arbetstillfällen som fortsätter låsa in oss i fossil infrastruktur och ökade utsläpp.

Det finns inga jobb på en död planet, vi måste satsa på hållbara lösningar som ger jobb på lång sikt. Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil uppges kunna ge ungefär 100-150 arbetstillfällen. Men framtiden är osäker för fossilindustrin, det har vi sett flera exempel på: Dagstidningar förbjuder fossila bolag att annonsera på deras sidor, stater och städer stämmer fossilbolag för deras enorma klimatpåverkan, och pensionsfonder och investerare börjar klippa banden med de riskabla fossilbolagen.

Svenska politiska beslut medger inte heller Preems utbyggnad. Riksdagens övergripande miljömål, generationsmålet, säger att “Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Och grundlagen säger att “Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” Det finns helt enkelt ingen framtid i fossiler. Det vet vi.

Vi vet också är att en hållbar omställning kommer att innebära helt nya jobb och arbetstillfällen, det är den typen av jobb som vi borde satsa på. Vi är förvånade över att de som månar om en konkurrenskraftig svensk industri inte oroar sig mer för att våra högutbildade ingenjörer ägnar sig åt att bygga ut fossil infrastruktur när de skulle kunna arbeta med att bygga ut Sveriges exportindustri inom klimatmässigt och miljömässigt hållbara lösningar.

Signalerna det sänder

I dag uppmanas vi som privatpersoner att minska våra utsläpp genom livsstilsförändringar som att sopsortera, åka kollektivtrafik och äta mer växtbaserat. Det skulle sända helt fel signaler att låta ett privat företag i Sverige öka sina årliga utsläpp med motsvarande 500 000 nya fossilbilar eller 1,3 miljoner flygresor tur och retur till Thailand

Preems ansökan är ett desperat försök att rädda en utdaterad bransch. Att satsa på faxmaskinen efter internets genomslag, eller att kränga CD-skivor åratal efter att musik börjat streamas online. Förlusterna för klimat, miljö och och ekonomi står i slutändan samhället och skattebetalarna för.

Och om inte en rik välfärdsstat som Sverige kan gå i täten och minska sina nationella utsläpp, varför skulle då andra länder agera? Ska vi klara klimatmålen behöver utsläppen minska i alla länder, inklusive Sverige. För att kunna driva på för  skärpta internationella mål måste Sverige minska utsläppen på hemmaplan. Annars har vi ingen trovärdighet internationellt. 

Sverige har gått i första ledet för framtidsutveckling förr. Det har tjänat vårt samhälle väl och vi kan göra det igen, men om vi går på utbyggnad av fossilindustri blir vi omsprungna.

Går emot Sveriges klimatlöften

En utbyggnad av Preemraff går emot Sveriges klimatlöften, internationella avtal och den samlade vetenskapen om konsekvenserna av ökade koldioxidutsläpp Det gör det också väldigt svårt för Sverige att vara klimatföregångare. Vi måste skyndsamt fasa ut fossil energi om vi ska ha en chans att stoppa klimatkrisen. IPCC säger det, regeringen säger det, barn och vuxna demonstrerar på våra gator för det! Men i rak motsats till vetenskap, politiska åtagande och opinionen vill Preem utöka sin fossila verksamhet. Det visar tydligt hur oljebolaget sätter kortsiktiga vinstintressen framför klimat, människor och miljö. 

Det är precis här frågan ställs på sin spets – ett enskilt företags kortsiktiga vinst eller människor, samhälle och miljöns långsiktiga fortlevnad. 100 nya jobb nu eller miljontals förlorade jobb inom en snar framtid. Det torde rimligtvis inte finnas någon som helst tvekan om vad våra folkvalda politiker bör prioritera. 

Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace