Vill du göra mer?
Engagera dig ×

När jag jobbade som värvare på Greenpeace var det inte ovanligt att samtalen med de jag träffade handlade om Greenpeace arbetssätt i aktioner, de civila olydnads-metoderna. Åsikterna var skilda och tydligt var att det fanns en del missförstånd kring den civila olydnadens principer.

Ett år efter min värvarsommar åkte jag själv med på min första civila olydnads-aktion. Aktionen syftade till att protestera mot utbyggnaderna av kolgruvor i Tyskland och jag visste inte alls vad jag skulle vänta mig. Jag kände att jag var tvungen att utforska det och ville även få vara med och delta i protesten. Aldrig har jag mött så många engagerade, samhällsintresserade och fredliga människor på en och samma gång. Vi var 5000 personer boendes på en stort grönområde som en bonde hade lånat ut. I vartenda hörn av området satt människor i grupp och diskuterade och planerade inför aktionen. Det fanns ett storkök som utfodrade hela campingen där den som ville gärna fick hjälpa till. I disken var det fortbildning i samhällskunskap.

Där stod vi, människor från stora delar av Europa, nu med händerna i samma diskvatten och diskuterade klimatfrågor, utbytte erfarenheter och kunskap om världen. Civil olydnad låter för många som att aktivister bråkar och förstör, men det jag såg den här veckan var allt annat än det. Vi gjorde vår blockad och när det politiska målet var uppnått vår aktion avbröt vi vår aktion. Det var samarbete, en vilja att göra världen bättre och det var framför allt otroligt mycket medmänsklighet.

Vi är i en global kris i en värld där lösningarna går alltför långsamt. Detta för att de lagar och system som vi har idag tillåter att hav, skogar, djurliv och klimat förstörs – vilket i slutändan förstör för oss. Våra lagar skyddar inte ens oss själva. Ändå är det ofta klimataktivismen som anses vara något radikalt, många ifrågasätter varför lagbrott i samband med blockader eller andra aktioner är nödvändigt. Vad händer om vi vänder på frågan om vem som beter sig rimligast? Ofta används lagbrott som en metod inom civil olydnad just för att belysa när laglydnad och att inte protestera anses vara ett större brott. Faktum är att civil olydnad räknas in som en väldigt viktig del utav ett demokratiskt samhälle, den ska vara där. Den är som en motor för samhällets utveckling. Vi måste hela tiden förnya oss och anpassa våra samhällssystem och lagar efter var vi med vår kunskap, normer och tillstånd är idag. Detta för vi ska fortsätta att utvecklas både som individer och som samhälle.

Civila olydnadsaktioner och fredlig miljökamp är något av det vackraste och starkaste jag har varit del av. Det är ledsamt att inse att vi samlas på grund av att situationen för klimatet är katastrofal. Men kanske är det så att det där vackra i vår förmåga att samarbeta och organisera oss också är nyckeln. Ingen revolutionär kan skapa förändring ensam och i slutändan handlar det om det. Att visa att vi är inte en eller två eller tre enskilda personer som vill ha förändring.

Vi är otroligt många som vill rädda vår planet. Tillsammans är vi en stor kraft, och det är den som kan förändra.