Samtidigt som den norska regeringen öppnar upp arktiska vatten för prospektering för gruvdrift på havsbottnen seglar en expedition med forskare och aktivister från Greenpeace till gruvområdet. Deras mål är att samla in forskningsdata över de arter av djupdykande valar som riskerar att påverkas negativt av denna destruktiva industri.
Vill du gå med i kampen för att stoppa Norges planer i Arktis och hindra djuphavsgruvdrift från att ödelägga havsbottnen? Hjälp oss skydda värdefulla ekosystem i djuphavet från permanent skada – bli månadsgivare idag.
Arktiska vatten tillhör de mest känsliga ekosystemen i världen, och miljön här genomgår redan snabba förändringar på grund av klimatkrisen. Det arktiska gruvområdet präglas av undervattensberg och djuphavsryggar, och erbjuder rika livsmiljöer för migrerande valar, och många andra arter. Under de kommande veckorna kommer forskarna ombord på Greenpeace segelfartyg Witness att genomföra en visuell och akustisk forskningsstudie på de valar som lever i området, inklusive djupdykande arter som kaskelotter och den nordliga näbbvalen.
”Valar och delfiner lever och livnär sig i samma djuphavsområde som den norska regeringen öppnar för gruvdrift och är mycket känsliga för industriell verksamhet och buller. Vi är intresserade av vilka arter som finns i regionen och av deras beteende. Vi hoppas att våra vetenskapliga data kommer att komplettera annan forskning som pågår i området, säger Dr Kirsten Young, forskningsledare från Greenpeace Research Laboratories vid University of Exeter, ombord på SY Witness.
Valar och delfiner är kända för att röra sig längs undervattensberg i sin jakt på föda, men också för att navigera under sina vandringar över haven. Norska gruvbolag planerar snart att bryta upp den mineralrika skorpan som har formats på dessa undervattensberg under miljontals år, vilket riskerar skada uråldriga ekosystem. De planerar också att bryta mineraler från så kallade hydrotermiska ventiler, varma källor som produceras av vulkanisk aktivitet under havsbotten, miljöer där forskare tror att livet på jorden uppstod. Att bryta sönder dessa strukturer skulle ta bort en viktig livsmiljö i djuphavet och riskerar att göra enorm skada på ekosystemen i djuphavet.
Den norska planerna att starta gruvdrift på havsbotten har redan mött stor kritik från det internationella forskningssamfundet, och fler än 800 havsforskare från hela världen har redan efterlyst en omedelbar paus för alla planer på djuphavsgruvdrift.
”För första gången i historien planerar gruvbolag att sätta tänderna i den arktiska havsbotten. Den norska regeringen ignorerar därmed varningar från hundratals oroliga forskare och riskerar både känsliga ekosystem och framtida generationers försörjning. Norge har förlorat all internationell trovärdighet som en ansvarsfull havsnation, säger Haldis Tjeldflaat Helle, politisk talesperson från Greenpeace Norden ombord på SY Witness.
Fram till helt nyligen har djuphavsgruvföretag motiverat sin existens med greenwash-argumentet att gruvdrift på havsbottnen är ett nödvändigt ont för den gröna omställningen. Men en växande oro över miljöskador från djuphavsgruvdrift, i kombination med nya insikter om huruvida sådan gruvdrift alls är försvarlig i termer av mineralefterfrågan, har bidragit till att antalet regeringar säger nej till djuphavsgruvdrift mer än fördubblats under det senaste året.
En annat forskningsgenombrott runt djuphavsgruvdrift har skakat gruvföretagen denna veckan när en vetenskaplig studie avslöjade att polymetalliska knölar i Stilla havet – kan spela en nyckelroll när det gäller att producera syre i djuphavet utan fotosyntes. Denna banbrytande studie har väckt ännu mer oro över effekterna av gruvdrift.
”Det är enkelt, ju mer vi lär oss om effekterna av djuphavsgruvdrift, desto svårare är det att motivera det”, säger Haldis Tjeldflaat Helle.
Dagarna före avresan lyste aktivister från Greenpeace Tyskland upp en enorm klippa i Lysefjorden nära det ikoniska norska landmärket Preikestolen, med budskapet till Norge att ”Stop Deep Sea Mining”.
Greenpeace skeppsexpedition kommer segla genom större delen av det enorma område som öppnats upp för gruvdrift, från Jan Mayen i söder genom internationellt vatten upp till Svalbard i norr, där de väntas ankomma i mitten av augusti efter nästan 20 dagar till havs.
Karta över gruvområdet här.
[1] De norska gruvbolagen är Loke Marine Minerals AS, Adepth Minerals AS, Green Minerals AS, TGS, Aker BP ASA och Quantum Marine Minerals AS.
Expeditioner som denna hade inte varit möjlig utan det finansiella stödet från engagerade privatpersoner. För att vi ska kunna fortsätta vara världens största oberoende miljöorganisation tar vi inte emot en enda krona från företag och stater. Vill du också vara med i kampen för att hindra att djuphavsgruvdrift får grönt ljus att ödelägga havsbottnen? Hjälp oss skydda värdefulla ekosystem i djuphavet från permanent skada – bli månadsgivare idag.
Kontakt
Daniel Bengtsson, kommunikationschef Greenpeace Norden
[email protected], +46 70 300 95 10