Hur mycket vet du om honungsbin? Här är tio små och söta, men även viktiga, fakta om honungsbin.

1. Getingen – honungsbinas förfäder

När dök honungsbin egentligen upp på jorden för första gången? Bin var ursprungligen rovdjur som livnärde sig på insekter, såsom getingen gör idag. Men för cirka 100 miljoner år sedan, med florans födelse under kritaperioden, som varade 145–66 miljoner år sedan, började deras beteende förändras. En del bin började livnära sig på blommor, vilket ledde till pollinering av blommorna, och som ett resultat rent av exploderade florapopulationen. Blommor började då diversifiera sig i färg och form för att locka fler bin, och dessa växtätande getingar blev våra honungsbins förfäder.

2. Fem ögon

Bin har fem ögon. Två stora ögon är placerade på vardera sida av ansiktet, och tre mindre ögon är placerade mellan de två större. De större ögonen upptäcker formen och färgen på föremål, medan de mindre ögonen upptäcker färgförändringar i omgivande ljus. Biets hjärna kan särskilja exakta färger i växlande ljus genom att integrera den visuella informationen från dessa fem ögon.

3. Dans – ett sätt att kommunicera

Visste du att bin lever i ett matriarkat och att de uppnått en sann demokrati? Titlarna vi använder för “drottning” och “arbetsbin” får ofta människor att tro att honungsbisamhällen har en monarkisk struktur.  I själva verket är det så att medan drottningen har ett uppdrag att lägga ägg, fattas beslut om bikupan genom ett samråd av alla bin. 

Men hur kommunicerar bin med varandra? Jo, genom att dansa! Bin kan utföra en mängd olika danser, inklusive rund-, skär- och vippdanser. I till exempel vippdansen kan specifik avstånds- och platsinformation förmedlas genom dansens lutning, vinkel och rumprörelse . Genom denna dans kan bina kommunicera med varandra om var de hittat nektar och var de kan bygga nya hem.

4. Anställning baserat på tjänsteår

Arbetsbin har olika uppgifter beroende på deras ålder. De yngsta bina stannar i kupan och tar hand om dem som föds efter dem, medan bin som blivit en vecka gamla ansvarar för att bygga nya vax-celler, en vax-celler är är den fina hexagonformen vi ser i bikupor, och dela ut mat. När de blir lite äldre börjar de vakta och hjälpa till att försvara hemmet. Och som seniorer, när de är över tre veckor gamla, ger de sig ut för att leta efter pollen. Anledningen till att arbetsbin har olika roller för olika åldrar är på grund av storleken på deras hjärnor och minneskapacitet. Det tar viss tid efter födseln för dem att bygga upp tillräckligt med minneskapacitet för att komma ihåg hur de ska hitta tillbaka hem.

5. Ett arbetsbis livslängd

Livslängden på ett arbetsbi beror på vilken säsong de föds i. Arbetarbin som är födda under den så kallade honungsflödesperioden – tiden då det finns tillräckligt med blomnektar tillgängligt för bin att omvandla till honung – lever bara i en till två månader. Detta beror på att de lägger ned mycket energi på tungt arbete; producerar vax, tar hand om växande larver och samlar in pollen. Men arbetsbin som är födda tidig höst, och utan mycket tungt arbete, kan leva i upp till sex månader.

6. Vegetariska honungsbin

Nektar och pollen är bins huvudsakliga föda, och de växter som bina samlar sin föda från kallas honungsväxter. Det finns många olika honungsväxter, några vanliga är maskros, sälg, honungsört och raps. Baserat på mängden nektar eller pollen som växterna producerar, delas honungsväxter in ytterligare i primära och sekundära källor. Honungsbin söker sällan föda från andra källor eftersom de kan få tillräckligt med mat och näringsämnen enbart från dessa honungsväxter. 

7. 40 000 flygningar för ett kilo honung

Mängden nektar som samlas in av ett enda arbetsbi under en flygtur från kupan är cirka 30-50 mg. Med en kroppsvikt på cirka 100 mg kan ett arbetsbi bära nästan hälften av sin kroppsvikt i nektar! Ett arbetsbi flyger ut för att samla nektar 7-13 gånger om dagen, ibland så mycket som 24 gånger om dagen, vilket innebär att 10 000 arbetsbin måste göra fyra turer för att producera ett kilo honung.

8. Drottninggelé, bidrottningens privilegium

Alla bin föds som lika larver, både drottningen och arbetsbina kommer till världen på samma sätt. Sen blir några larver drottningbin, och andra blir arbetsbin. Vad avgör skillnaden? Bina bygger en drottningcell runt de larver som de vill ska bli drottning. De utvalda larverna matas med drottninggelé under en mycket längre tid än arbetsbina. Arbetarbin konsumerar drottninggelé under de första tre dagarna som larv medan drottningbin fortsätter att bli matade av drottninggelé under hela sin tid som larv. En bidrottning som matas med drottninggelé   lever tio gånger längre än ett arbetsbi, blir tre gånger större och lägger cirka två miljoner ägg under sin livstid.

9. Bin i den svenska historien

I Europa har biodling förekommit sedan början av medeltiden, men i Sverige har biodling funnits och varit väl utbredd i flera hundra år. Honung var inte så populärt till en början eftersom socker på den tiden sågs som en finare vara. Men under sent 1800-tal tog sockerbetsproduktionen fart och sockret blev då istället billigt och lättillgängligt. Till följd av detta började honung ses som en lyxvara och det blev således populärt med biodling. Det finns många olika underarter av honungsbin, den en gång mest spridda var det nordiska biet, Apis mellifera mellifera, som kom till Skandinavien för cirka 10 000 år sedan. Än idag är biodling fortfarande populärt i Sverige.

10. Honungsbin – bidrar till den biologiska mångfalden

Det finns många hot mot honungsbin och andra pollinerare; väderomställningar, klimatkrisens katastrofala konsekvenser, kemiska bekämpningsmedel vid kommersiell odling och parasiter. Kemiska bekämpningsmedel med neonikotinoider är nu helt förbjudet i hela Europa. Detta tack vare att människor och organisationer har kämpat för att se till att våra små hjältar ska ha en chans att överleva. Men faran är inte över än, det finns fortfarande hot som habitatförstörelse, överutnyttjande, övergödning och kemikalier. Läs mer om hur Greenpeace arbetar för att den biologiska mångfalden HÄR.