Mitt i all julstress är det lätt att glömma den som är ett hem till oss alla: Planeten. Men vad står egentligen på planetens önskelista, och vad har vi lyckats åstadkomma det gångna året?

Den här tiden på året är ett bra tillfälle att stanna upp och se tillbaka på året som gått: vad har hänt under året och har det jag hoppats på slagit in? Julen är också en tid då vi visar lite extra uppskattning med gåvor till våra nära och kära och blickar framåt tillsammans. I år har vi kommit över planetens önskelista, där förhoppningarna för 2024 får ta plats. Några av sakerna på listan har redan blivit uppfyllda och tur är väl det! Greenpeace har under 2023, och åren innan dess, skapat avgörande förändringar och upplevt stora segrar. Du kan läsa om några av dem här under, och sen fundera på om det finns någon önskan på planetens önskelista som du kan vara med och förverkliga 2024. Tillsammans kan vi skapa förändring!

Äntligen ett avtal om skydd av haven!

Det största naturvårdsavtalet på flera generationer kommer säkert att gå till historien när FN-länderna i våras beslutade att anta den internationella konventionen för skydd av havet. Det historiska avtalet banar väg för skapandet av välbehövliga skyddade områden i världshaven. Målet är att skydda 30% av världshaven till 2030.

Greenpeace deltog i FN-förhandlingarna för att hjälpa till att få till stånd avtalet, och vi har drivit kampanjer för skyddade områden i flera år. Utan våra supportrar skulle det långvariga arbetet för haven inte vara möjligt. Och stödet för haven var verkligen starkt, med mer än 5 miljoner människor runt om i världen som undertecknade vår internationella petition för skyddade områden. Namninsamlingen presenterades för beslutsfattare under våren som en del av FN-förhandlingarna.

Aktivister från Greenpeace Sverige projicerade budskap med krav på skydd av haven på Stockholms stadshus, Nationalmuseum och Utrikesdepartementet. Greenpeace uppmanade Sveriges utrikesminister Tobias Billström att leverera på hittills tomma löften om att skydda haven och komma överens om ett starkt globalt havsavtal. Projektionen lyder: Starkt globalt havsavtal nu!

Djuphavsgruvdrift har tills vidare stoppats.

Skyddade havsområden behövs verkligen. Haven hotas nämligen på ett aldrig tidigare skådat sätt av den nya industrin djuphavsgruvdrift. Om International Seabead Authority (ISA), ett FN-organ, tillåter att djuphavsgruvdrift inleds kommer enorma gruvmaskiner att sänkas ner till havsbotten och förstöra allt liv i sin väg. Detta är en av vår tids viktigaste bevarandefrågor: de enorma riskerna för balansen i havet och den mångfald av arter som bor där har blivit uppenbara genom de provgrävningar som redan har genomförts.

Lyckligtvis har vår hårda kampanj för att förbjuda djuphavsgruvdrift burit frukt i år med ett antal länder, däribland Brasilien, Kanada, Finland och Tyskland, som motsätter sig brytningen. Greenpeace internationella namninsamling för att förbjuda djuphavsgruvdrift har redan samlat in över 1,3 miljoner underskrifter hittills! Tillsammans kommer vi att fortsätta sätta press på beslutsfattarna för att åstadkomma förändring för naturen. Förhandlingarna om djuphavsgruvdrift kommer att fortsätta nästa vår, så det finns fortfarande arbete kvar att göra.

Greenpeace fartyg Arctic Sunrise anlände under våren till Kingston, Jamaica, där förhandlingarna om villkoren för att djuphavsbrytning ska kunna påbörjas inleddes. Tack vare våra anhängares kampanjer och lobbyarbete har kampanjen hittills varit framgångsrik och djuphavsgruvdrift har ännu inte påbörjats i stor skala. Foto: © Gladstone Taylor / Greenpeace

Vi granskar myterna om svensk skog

När regeringen och skogsstyrelsen bjöd in EU:s skogsdirektörer till Skellefteå 15-17 maj var det tydligt att agendan bestod av att sprida myten om det hållbara svenska skogsbruket. Det kunde vi självklart inte låta stå oemotsagt så vi gick samman för att demonstrera vid själva mötet och erbjuda en alternativ rundvandring av de kalhyggen och den planterade skog som av regeringen och skogsstyrelsen ansågs vara “hållbara”.

Avverkningarna är det största hotet mot skogslevande arter och vi tillåter större kalhyggen än några andra EU-länder. Bara de senaste 60 åren har vi kalhuggit mer än 60 % av våra svenska skogar, och då har dessutom 80% av det virket gått till kortlivade produkter. Det här är ett stort hot mot artrikedomen och klimatet och vi kommer aldrig att sluta höja våra röster för ett mer hållbart skogsbruk. Höj din röst du med, skriv på namninsamlingen!

Att skydda vår gammelskog är en av punkterna på planetens önskelista för 2024. Gå gärna in och läsa hela listan och se om du kan hjälpa oss uppfylla en önskan eller två!

Som tack för din hjälp och din donation skickar vi dig fina julkort med unika motiv, antingen utskrivna eller digitalt. Varje kort illustrerar på ett vackert sätt vår planets förhoppningar om en bättre, gemensam framtid.

Tack så mycket för din hjälp i år och ha en riktigt god jul!