Arktis är en av planetens mest hänförande platser. Här skjuter isbergen dramatiskt upp mot himlen, och några av våra mest ikoniska arter kallar den här karga miljön för sitt hem.
Men här märks också klimatförändringarna som mest och uppvärmningen av Arktis går snabbare än någon annanstans på jorden. Dessutom lurar hoten om smältande permafrost och gömda naturtillgångar – här kommer allt du behöver veta om Arktis.
Vad är Arktis?
Arktis är hela regionen norr om polcirkeln som till stor del upptas av ett stort hav (Norra ishavet) och här ligger jordens nordligaste punkt, Nordpolen. Till skillnad från Antarktis som ligger vid Sydpolen, så räknas Arktis inte som en kontinent eller världsdel.
Till den arktiska regionen hör även en stora landområden som Svalbard och Grönland, men även delar av Norrland i Sverige räknas till Arktis.
Arktis temperaturer
I Arktis polarområde dyker medeltemperaturen normalt ner till -33 grader under den kallaste månaden och stiger upp till 0 grader under den varmaste månaden. Det kan bli så kallt som ner mot 50 minusgrader, men de senaste åren har temperaturen varit mer än 20 grader varmare än normalt, vilket hade varit otänkbart tidigare.
Men Arktis är den plats på jorden där klimatförändringarna går snabbast. Här har temperaturen ökat dubbelt så snabbt som i resten av världen under de senaste 50 åren.
Det har lett till att storleken på havsisen under de senaste tio åren varit de lägsta som någonsin uppmätts. Samtidigt minskar även snötäcket på land i allt snabbare takt.
Smältande havsis påverkar även livsmiljöerna för många ikoniska arter. Situationen är exempelvis mycket allvarligt för isbjörnar, sälar och valrossar.
Vi ser även en ökad närvaro av industrier och företag i många havsområden i Arktis som tidigare varit skyddade på grund av det naturliga istäcket. Allt fler företag har rört sig mot Arktis för att exploatera mineraler, olja, gas och fiske – vilket ökar hotbilden ytterligare.
Arktis djur
I Arktis vilar valrossar på stränderna och i havet jagar valar efter föda medan Arktis konung, isbjörnen vandrar över isarna.
Här finns växtätande djur som myskoxar, vildrenar, lämlar och polarharar, och de jagas av Arktis rovdjur som fjällugglor, järvar, fjällrävar, isbjörnar och vargar.
I det Norra ishavet lever sälar, valrossar, bardvalar, späckhuggare, vitvalar och narvalar med sina häftiga spjut. I området finns även många fisk- och fågelarter, där flertalet är endemiska och bara finns just här
Men klimatförändringarna gör att livet i Arktis nu är hotat. Arter som exempelvis valrossar, isbjörnar och grönlandssälar är alla beroende av havsisarna för att kunna jaga och frodas. När havsisarna krymper i allt snabbare takt gör det att de får kämpa hårt för sin överlevnad.
Arktis urfolk
I Arkis lever över 4 miljoner människor, däribland ett 40-tal urfolk som tjuktjer, nenets, dolgans, athabascans, inuiter, yupiks, samer och eventer.
De trotsar den karga miljön och lever i harmoni med naturen. Men klimatförändringarna har minskat tillgången till mat för urfolken i Arktis, vilket gjort att livet här blivit allt tuffare.
Vem äger Arktis?
En fjärdedel av all olja och naturgas som ännu inte upptäckts kan finnas i Arktis. När isen runt Nordpolen drar sig tillbaka på grund av klimatförändringarna, ser många företag och länder därför möjligheter att exploatera nya områden på naturresurser.
Det har lett till en ökad närvaro av industrier som vill utvinna metaller, gas och olja i områden på Arktis som tidigare var skyddade av isarna. Det statliga ryska oljebolaget Gazprom är ett av de oljebolag som är mest aggressivt i sin framfart och som Greenpeace riktad en rad aktioner mot
Vem har då rätt till rikedomarna som ligger gömda under Arktis smältande isar? Ingen kan rent tekniskt äga Arktis eftersom att det är ett hav, och därmed räknas som ett internationellt territorium.
Frågan aktualiserades 2007 när Ryssland lät två miniubåtar dyka ner under Norra ishavet för att placera en rysk flagga av titan på havsbotten, som ett försök att göra anspråk på området.
Enligt FNs havsrättskonvention har kustländerna rätt att sträcka ut sina territorium med 12 sjömil utanför land. Det finns även en ekonomisk zon som gäller för fiske och bottenrättigheter på ytterligare 200 sjömil. Omkring Norra ishavet är det Ryssland, Norge, Danmark, Kanada och USA som får göra ägandeanspråk.
Dessa rättigheter kan vidgas om det kan påvisas att ett lands kontinentalsockel sträcker sig bortom de 200 sjömilen – och det är en fråga länderna alltjämt tvistar om.
Vad är tundra och permafrost?
Tundra är en klimattyp och vegetationsområde som omges av permafrost året om bestående av låg och känslig vegetation. Arktisk tundra berör det skoglösa område med permafrost mellan taigan och Europas, Asiens och Nordamerikas ishavsområde.
Tundran och permafrosten är också en av orsakerna till att Arktis är så viktig att skydda, eftersom det kan förvärra och skynda på klimatförändringarna då den smälter.
Det beror på att global uppvärmning tinar permafrosten i Arktis, vilket frigör enorma mängder av växthusgasen metan – och metan är en växthusgas som på 20 års sikt avger 72 gånger mer värme upp i atmosfären än koldioxid.
Därför kallas Arktis för “En slumrande jätte”. Och det enda sättet att förhindra detta är genom att minska våra utsläpp av växthusgaser.
Arktis roll i klimatförändringarna
Arktis möter många hot som fler och större skogsbränder, krympande havsisar, försämrade livsmiljöer för djur- och växtliv, smältande permafrost och ökad exploatering.
Det är en dominobricka som inte får falla i vår kamp för att bromsa den globala uppvärmningen eftersom att Arktis kan elda på klimatkrisen ytterligare.
Historien visar att oljefartyg är förenat med oljeolyckor. För bl.a. 32 år sedan körde oljetankern Exxon Valdez på grund i Alaska och spillde ut flera miljoner giftig olja längs kusten, i en som då var USA:s värsta oljeutsläpp. På 25 årsdagen åkte flera Greenpeace aktivister ut med båtar till en oljerigg från samma företag som skulle åka till Arktiska havet.
Så sent som under 2020 inträffade ytterligare en miljökatastrof, denna gång i Sibirien då 20 000 ton diesel läckte ut i Arktis känsla ekosystem. Det är alltså inte en fråga om ännu en oljeolycka sker, utan när det sker.
Greenpeace har kampanjat i årtionden för att skydda Arktis sårbara natur, och stoppa den förödande jakten på mer olja och fossila bränslen. Och även om vårt arbete gett framgång under åren, som den senaste vinsten från juli 2021 då Grönlands regering meddelade att man stoppar all ny oljeutvinning i Arktis, så är kampen långtifrån över. Och bara genom att använda din röst, kan du vara med och bidra.
Just nu är vi bland annat med och driver en kampanj där vi anmält norska staten till Europadomstolen i Strasbourg, som ett led för att få den norska regeringen ska stoppa ny oljeborrning i norska delen Arktis. Genom att skriva på vårt upprop kan du vara med och visa att vi, den stora massan kräver ett slut på överexploateringen i ett av världens mest känsliga ekosystem.
