Klimatkrisen är inte längre ett framtida hot. De är redan här, och det blir snabbt värre – det framgår i IPCC-rapporten från 2021. Rapporten från FNs klimatpanel skickar ett tydligt budskap om att vi nu måste agera – eller riskera förödande konsekvenser.

Det kommer bli en ökad förekomst av extremväder utan tidigare motstycke – enligt IPCC-rapporten.

Om IPCC-rapporten

Klimatrapporten från IPCC är skriven av FNs klimatpanel som består av världens främsta klimatforskare som sammanfattar den senaste vetenskapen för vad som händer med vårt klimat. Rapporten släpps var 6 till 7 år och IPCC:s sjätte utvärderingsrapport släpptes så sent som 6 augusti 2021.

IPCC-rapporten 2021 i korthet

FNs klimatrapport från 2021 ger en skarp varning om vart vi är på väg om brådskande åtgärder inte vidtas. Värmeböljor och skogsbränder, kraftiga regn och översvämningar, döende hav, smältande isar och kollapsande ekosystem visar hur långt gången klimatkrisen är. Allt detta kommer att eskalera och ju mer den globala uppvärmningen ökar desto värre blir klimatkrisens konsekvenser.

Under FNs klimattoppmöte COP21 i Paris skrev regeringarna under Parisavtalet som innebar att de skulle sträva efter att begränsa temperaturhöjningarna till 1,5 grader och agera därefter. Fram till 2030 ska de globala koldioxidutsläppen halveras och senast i mitten av århundradet vara noll.

IPCC-rapporten från 2021 kommer väldigt lägligt eftersom att världens ledare snart träffas på COP26 i Glasgow där de ska presentera en plan som utvecklats sedan COP21 i Paris med konkreta åtgärder för hur man ska minska sina koldioxidutsläpp.

Mot bakgrund av IPCC:s rapport och efter dramatiska översvämningar i Luxemburg uppmanar Greenpeace -aktivister den nationella regeringen att göra klimatskyddet till högsta prioritet.

FNs klimatrapport IPCC 2021 – sammanfattning

1. Vart vi är idag – och varför vi är där

  • Det är bevisat att de senaste storskaliga klimatförändringarna aldrig tidigare skådats inom mänsklighetens historia. Temperaturerna är nu jämförbara med de nivåer som senast upplevdes för cirka 125 000 år sedan, då Grönlands inlandsis var betydligt mindre och havsnivån sannolikt 5-10 meter högre än idag.
  • Koncentrationen av CO2 i atmosfären (410 ppm) har inte varit så hög på minst 2 miljoner år.
  • De senaste fem åren har varit de varmaste sedan åtminstone 1850.
  • Havsnivån stiger i accelererad takt och har tredubblats jämfört med 1901-1970.
  • Förlusten av isarna på Grönland går nu sex gånger fortare och Antarktis förlorar ismassa tre gånger snabbare de senaste tio åren mot perioden dessförinnan (1992-1999).
  • Vi ser fler och värre extremväder, och vi har starkare bevis på människans påverkan. Särskilt gällande extrem nederbörd, torka, tropiska cykloner, värmeböljor och bränder.

2. Vart vi är på väg

  • Ju fler växthusgaser vi tillför atmosfären, desto värre blir klimatförändringarnas konsekvenser. Högre global uppvärmning medför tätare och mer intensiva extremväder, uppvärmning av haven, torka i vissa regioner, kraftiga regn, översvämningar, intensiva tropiska cykloner och förvärrade klimatpåverkande drivkrafter som issmältning, stigande havsnivåer, förändrar havscirkulation liksom försurning, uppvärmning och syreförlust i haven.
  • Det kommer bli en ökande förekomst av extremväder utan tidigare motstycke, även vid 1,5 graders global uppvärmning. Exempelvis ökar värmeböljor i frekvens och intensitet även om uppvärmningen stabiliseras vid 1,5 grader. Men med 2 graders uppvärmning skulle förändringarna i intensiteten vara minst de dubbla och med 3 graders uppvärmning skulle de fyrdubblas i jämfört med 1,5 grader (Vi är på väg mot 2,9 grader med nuvarande löften och policyer).
  • Arktis kommer sannolikt att vara praktiskt taget isfritt i september minst en gång före 2050 i alla utvärderade scenarier. Medan isfritt gradvis blir normen om utsläppen fortsätter (Vid 1,5 grader skulle ungefär hälften av den nuvarande sommarens havsutbredning kvarstå och en långsam återhämtning skulle till och med starta).
  • Det som tidigare haft låg sannolikhet att inträffa enligt IPCC, så som inlandsiskollaps, plötsliga förändringar i havscirkulationen, sammansatta extremväder och betydligt större uppvärmning kan inte längre uteslutas och är en del av riskbedömningen. Kraftigt ökad issmältning i Antarktis och utbredd skogsdöd, kan inte längre uteslutas.
  • Golfströmmen kommer sannolikt försvagas under 2000-talet. Det bedömdes tidigare som “mycket osannolikt” men nu bedöms risken som “medium” att Golfströmmen inte kommer genomgå en abrupt övergång eller kollaps före 2100.
  • Vissa mycket långsiktiga förändringar är redan inlåsta, oavsett vad vi gör, vilket resulterar i fortsatt förlust av is över hela världen, havsnivåhöjning och förändringar i havet.
  • Smältande isar kan leda till mycket höga havsnivåhöjningar. Sannolikheten sträcker från mindre än 0,5 meter till cirka 7 meter, och att havsnivån stiger mer än 15 meter kan inte uteslutas.

3. Vad som krävs för att begränsa ytterligare klimateffekter

  • Den globala uppvärmningen fortsätter tills koldioxidutsläppen når noll.
  • Att uppfylla Parisavtalets långsiktiga mål på 1,5 grader skulle betyda mindre av allt: Havsnivåhöjning, förvärrade väderextremer och försämrade levnadsvillkor på både land och i hav, jämfört med högre uppvärmningsnivåer. Skillnaderna mellan 1,5 grader och 2 grader är betydande.
  • 1,5 graders uppvärmning är fortfarande inom räckhåll, ur ett fysiskt perspektiv, men bara med snabb utsläppsminskningar som leder koldioxitutsläppen till noll och däröver.
  • För närvarande släpper mänsklig verksamhet ut över 40 miljarder ton CO22 varje år.
  • Kraftiga, snabba och ihållande minskningar av metanutsläpp behövs också, och skulle medföra fördelar som förbättrad luftkvalitet. Dessa ökar fortfarande.
  • Metoder för koldioxidborttagning har potential att avlägsna kvarvarande koldioxid från atmosfären, men kan ha potentiellt omfattande effekter på biogeokemiska cykler och klimat och påverka vattentillgänglighet och kvalitet, livsmedelsproduktion och biologisk mångfald.
Alla nya investeringar i fossila bränslen måste stoppas. En av Greenpeace slutsatser för att bromsa den globala uppvärmningen.

Greenpeace slutsats för åtgärder

Greenpeace var en officiellt observatör vid IPCC och deltog i det virtuella godkännandemötet för WG1-rapporten. Detta är de åtgärder vi anser att världen måste genomföra för att undvika en planetär katastrof:

  • Vetenskapen är klar och situationen är allvarlig. Vi måste göra allt snabbare och djärvare, på alla nivåer, utan att lämna någon sektor bakom oss.
  • De med mer kapacitet och ansvar måste leda vägen mot nollutsläpp och stödja andra på deras resa.
  • Regeringar måste anpassa sina mål och planer med 1,5 grader vid klimatkonferens COP26 i Glasgow i år 2021. Med nuvarande politik är vi fortfarande på väg mot en apokalyptisk framtid på 2,9 grader. Även om alla löfte stöds med tillräcklig policy, skulle vi gå mot uppvärmning på ungefär 2,5 grader, med nästan 80 % risk att överstiga 2 grader.
  • Det kan inte göras några nya investeringar i fossila bränslen och utfasningen av befintlig infrastruktur för fossila bränslen måste vara i linje med 1,5 graders målet. Smarta, effektiva och hållbara lösningar är redo att leverera och uppfylla alla våra energibehov, om det tillåts.
  • Vi måste skydda och återställa ekosystem för att bygga motståndskraft. Friska ekosystem är mer motståndskraftiga mot oundvikliga klimatförändringar. Vi måste skydda 30 % av våra skogar och hav och minska trycket på våra ekosystem. Vi måste stoppa avskogningen, återställa skogar och andra markbaserade ekosystem och minska produktion och konsumtion av animaliska produkter.
  • Koldioxidborttagning är ingen magisk lösning på problemet. Det är grundläggande att vi skyddar och förbättrar våra skogars och jordars förmåga att avlägsna mer kol. Men annan koldioxidborttagning i stor skala har många utmaningar och risker. Vår yttersta prioritet måste vara att stoppa ytterligare utsläpp från att komma in i atmosfären just nu, snarare än att förlita oss på teoretiska storskaliga koldioxidborttagningar långt in i framtiden.
  • Banker, kapitalförvaltare och försäkringsgivare, liksom de företag till vilka de lånar ut och vars aktier de äger, måste anpassa sin verksamhet till Parisavtalets mål. Att förändra investeringar kommer att vara en nyckel för att undvika högre koldioxidnivåer.
  • Principen “förorenaren betalar” måste stå i centrum för anpassnings- och kompensationsinsatser mellan och inom länder.
  • Idag betalas de verkliga kostnaderna för klimatkrisen främst av dem som har orsakat den minst. Rika regeringar måste uppfylla sina klimatfinansieringåtaganden enligt Parisavtalet.

Världen förändras och vi kan nå 1,5-gradersmålet!

IPCC-rapporten 2021 visar att utmaningarna är enorma, men det är också möjligheterna. Världen har redan förändrats mycket och vi ser förutom ett globalt klimatavtal med ett 1,5 gradersmål många fler positiva förändringar:

  • Sol och vind har blivit de billigaste formerna av ny el i större delen av världen och kostnaderna fortsätter att minska. Detta har potential att förändra allt, om vi bara tillåter det, genom att se till att olja, kol och gas fasas ut med den hastighet som krävs.
  • Till och med Internationella energibyrån IEA, ser nu att en väg till 1,5-gradersmålet i ett energisystem som dominseras av sol och vind har “enorma fördelar”. Det bör inte investeras i nya fossila bränsleprojekt, och inga ytterligare investeringar ska ske i kolanläggningar, och till 2035 ingen försäljning av nya bilar som körs på olja, säger IEA – ett organ som skapats för att säkerställa oljeförsörjningen, och med stort inflytande på investeringar och affärsstrategier.
  • Finanssektorn har äntligen börjat vakna upp, med några av världens största köpare och tillgångsägare som nu strävar efter att anpassa sina strategier till Parisavtalet, och globala toppinvesterare rör sig nu bort från relaterade risker i samband med fossila bränslen, för att satsa på förnybar energi.
  • Företags affärsstrategier börjar förändras, med bilföretag som tillkännager utfasning av förbränningsmotorer, energiföretagens tidiga kolavveckling och oljegiganternas stora nedskärningar i sin olje- och gasproduktion.
  • Människor och miljöorganisationer vinner i domstolar: Klimaträttsfall ger rättvisa åt de som drabbas mest och allt fler domare och domstolar tillämpar lagen för att ställa förorenare till svars. På bara tre år har klimaträttsfallen nästa fördubblats, och bara förra året utfärdades ett oöverträffat antal viktiga domar med potentiellt långtgående konsekvenser, bland annat rättsfall mot Shell och tyska staten. Nu, mer än någonsin, har klimaträttsfall blivit ett verkligt hot för eftersläntrande regeringar och stora förorenare.
  • Viktigast av allt: Människor tvingar tillsammans fram rättvisa och handling. Under de senaste åren har vi bevittnat en växande våg av agerande från medborgare, från massdemonstrationer till klimatavtal och klimaträttsfall. Och det tvingar fram förändring. Nya klimatmål har antagits, och en våg av segrar i domstolar förändrar spelet.

Inget av detta räcker. Inte ens i närheten. Men allt pekar på en ny möjlighet för förändring. De flesta av dessa utvecklingar skulle ha ansetts omöjliga för bara några år sedan. Nu måste vi påskynda och skala upp, med massivt offentligt tryck.

Detta är vårt sanningens ögonblick. Stora förorenare måste sluta göra det bättre och börja göra tillräckligt. Det här är ögonblicket att resa sig, vara djärv och tänka stort. Och det finns en roll att spela för oss alla.