Vill du göra mer?
#Havsreservat Skydda haven

Klimatförstörelse, överfiske, djuphavsgruvdrift, oljeborrning och plastföroreningar driver livet i havet till gränsen av kollaps. Knappt två procent av världshaven är idag skyddade.

Engagera dig ×

Hajar beskrivs ofta som hänsynslösa rovdjur och en fara för människor. Men faktum är att vi människor utgör ett betydligt större hot mot hajar. Hajar har simmat i världens hav sedan tiden innan dinosaurer och de spelar en avgörande roll i att bevara havens livsviktiga ekosystem.
Här är tre viktiga fakta om havens okrönta hjältar: hajarna. 

1. Hajar håller haven i balans

Hajen är verkligen havens hjälte. Eftersom hajen är ett topprovdjur, alltså högst upp i näringskedjan, och äter mindre fiskar, så spelar den en ovärderlig roll i att bevara balansen i havens ekosystem. Om ett större antal av dessa rovdjur försvinner så kan populationen av andra fiskarter explodera. Och en sån förändring kan ske fort – när fiskar som tidigare blivit föda åt hajar får utrymme att föröka sig obehindrat, försvinner andra djur och växter som i sin tur utgör deras föda. Vilket leder till att havens ekosystem hamnar helt ur balans. 

2. Flera arter av hajar är redan utrotningshotade

De flesta hajar förökar sig långsamt och det tar tid innan de växer i antal – det är först när en haj blivit 10-15 år som den får sin första avkomma. Och för vissa arter tar det allt från några månader upp till ett år innan födseln. 

På grund av överfiske och destruktiva fiskemetoder har hajpopulationerna minskat kraftigt i haven. Vithaj, hammarhaj och sillhaj är några av de arter som numera är listade som hotade. Enligt en omfattande studie publicerad i januari har hajpopulationerna i världshaven minskat med hela 70 procent de senaste femtio åren. Om det fortsätter i samma takt riskerar flera arter helt att försvinna inom bara 10-20 år. Idag riskerar hela 43,5 procent av de hajarter som lever i haven att utrotas. 

3. Hajens största hot är människan 

Miljontals hajar dödas varje år på grund av ohållbart industriellt överfiske. De destruktiva metoderna som används har katastrofala konsekvenser för livet i haven och hajarna. Industriella fiskefartyg använder till exempel långlinor som kan vara upp till 100 kilometer långa och ha så många som 10 000 krokar, som fångar massvis med hajar som bifångst (oftast betydligt fler än fisken de egentligen är ämnad för att fånga).

Även om den huvudsakliga fångsten är annan fisk som till exempel tonfisk, så har dessa krokar förödande konsekvenser för de hajar, havsköldpaddor och fåglar som lever i och kring våra världshav. Trålarnas enorma strutformade nät som släpas efter fartygen fångar också hajar. Drivnät är det värsta av dem alla, och får med sig allt från valar, delfiner och sköldpaddor. Man uppskattar att miljoner ton av hajar fångas årligen som bifångst. 

Hälsosamma och friska hav behöver hajar

Marina ekosystem är känsliga och deras balans riskerar att rubbas om hajarna försvinner. Tusentals utrotningshotade hajar dödas i Nordatlanten varje år, detta på grund av att världshaven inte är tillräckligt skyddade från de förödande effekterna av överfiske. Just nu genomför Greenpeace en expedition i den Indiska Oceanen för att undersöka och kartlägga tillståndet i havet. 

Just nu finns det inget tillräckligt skydd på internationellt vatten när det gäller destruktiv mänsklig aktivitet. I dagsläget är mindre än 2 procent av haven skyddade. För att livet i haven ska kunna återhämta sig behöver vi ett starkt globalt havsavtal som kan upprätta marina skyddade områden inom de mest känsliga och utsatta delarna av världshaven. Forskare har konstaterat att vi måste skydda 30 procent av världshaven innan 2030 för att haven ska kunna återhämta sig. 

Tillsammans kan vi skydda det fantastiska livet i haven! 3,5 miljoner människor världen över har redan skrivit under, men DIN röst behövs. Vill du vara med och skydda våra hav?

Skriv under vår namninsamling och kräv att den svenska regeringen står upp för ett starkt globalt havsavtal under förhandlingarna i FN i augusti 2021.