Skriv under! När vi skattebetalare står för stimulanspaketen är vårt villkor att pengarna går till företagens och samhällets omställning för att nå klimat- och hållbarhetsmål.

Engagera dig

Vi har chansen att komma ur en kris bättre rustad än när vi gick in i den

Just nu löper det nationella och internationella klimat- och miljöarbete en oerhörd risk att nedprioriteras. Samtidigt är det helt avgörande att växla upp arbetet för att hantera klimatkrisen samt hotet mot den biologiska mångfalden. Politiska möten skjuts upp – men klimathotet försvinner inte trots att vi kortsiktigt har dragit ner på flygresor och att många industrier temporärt stängt ner. Däremot har vi en möjlighet – en möjlighet att komma ur krisen bättre rustade än när vi gick in i den – men då behöver vi börja agera!

Det är av stor vikt att EU:s klimatåtagande under Parisavtalet ligger i linje med forskarnas rekommendationer för att kunna nå 1,5-gradersmålet. Det innebär minst 65 procents utsläppsminskningar jämfört med 1990 års nivåer till 2030.

Det finns hopp och tecken på framsteg! Jytte Gutelands, EU-parlamentets chefsförhandlare föreslog nyligen just det här målet för EU-parlamentet. Nu är det viktigt att svenska regeringen också väljer att ställa sig bakom målet.

Varför måste svenska regeringen ställa sig bakom målet? Jo, Sverige har en viktigt roll att spela i EU. Vi måste helt enkelt ta på oss ledartröjan i arbetet med Europas gröna giv och kommande klimatlag, då bollen sätts i rullning finns det chans att det händer saker även på EU-nivå.

Vad är det för internationellt klimatsamarbete som krävs inom EU?   

  • Ett ambitiöst 2030-mål som är i linje med forskarnas rekommendationer för Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen måste nu alltså stödja Jytte Gutelands linje och förankra målet senast juni 2020.  
  • En översynsmekanism med femåriga intervaller, det måste finnas system på plats som säkrar att vi följer våra mål och går åt rätt håll.
  • Ett vetenskapligt råd som granskar och följer upp åtgärderna. Det som görs ska vara i linje med vetenskapen, istället för i linje med kortsiktiga vinster. 
  • Att vi slopar nuvarande lagar och förordningar som inte är linje med klimatmålen, till exempel fossila subventioner. EU-länderna har kommit överens om att fasa ut fossila subventioner till 2025, men inga lagar finns ännu på plats som säkerställer detta, det kan däremot klimatlagen. 

Dela med dig av dina tankar kring den internationella klimatpolitiken i vårt kommentarsfält nedan.