Rapport: Svenska storbanker och statliga AP-fonder finansierar naturförstörelse med jättesummor

Sedan Parisavtalet slöts 2015 har de fem storbankerna i Sverige SEB, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och Danske Bank stöttat verksamheter som bidrar till att värdefull natur förstörs med över 250 miljarder kronor. Det kan handla om avverkning av värdefull skog i exempelvis Amazonas för att producera soja, boskap, olja, eller timmer. Det här visar på kryphål i EU:s nuvarande regelverk som behöver täppas till, och Greenpeace Sverige uppmanar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tala rim och reson med bankerna. Flera statliga AP-fonders innehav behöver också ses över.

– Det är redan känt att svenska storbanker finansierar oljebolag med enorma summor. Nu kan vi även visa att bankerna har skjutit till över 250 miljarder kronor på mindre än tio år till verksamheter som bidrar till att värdefull natur förstörs. Det här är förödande för exempelvis många hotade arter, skogens kollager och urfolks rättigheter, säger Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace.

EU:s avskogningsförordning (EUDR), som antogs i maj 2023, var ett viktigt första steg mot att uppfylla EU:s globala åtaganden inom klimat och biologisk mångfald. Förordningen är tänkt att minska klimat- och miljöpåverkan från EU:s konsumtion genom att säkerställa att europeiska företag inte importerar varor som kan kopplas till avverkning av värdefulla skogar. Men finansaktörer inom EU, däribland svenska banker och flera statliga AP-fonder, omfattas inte av avskogningsförordningen. 

Kryphålet i förordningen gör att finansaktörer obehindrat kan fortsätta att låna ut pengar till – eller investera i – verksamheter som bidrar till att förstöra exempelvis regnskog i Amazonas och Sydostasien, savanner i Kongo eller de boreala skogarna på norra halvklotet. En ny rapport som Greenpeace International har tagit fram i samarbete med flera andra miljöorganisationer, kan nu visa hur mycket pengar det rör sig om: sedan Parisavtalet slöts 2015 har europeiska banker och pensionsfonder stöttat naturförstörande verksamheter genom utlåning och investeringar med över 3 500 miljarder kronor (316 miljarder euro). Siffrorna bygger på data från den oberoende forskningsorganisationen Profundo.

– FN:s klimatpanel IPCC har pekat ut skydd av värdefulla ekosystem som en avgörande faktor för att snabbt minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden. Men genom att utnyttja en lucka i EU:s avskogningsförordning motverkar europeiska finansaktörer, inklusive svenska banker och AP-fonder, möjligheten att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Detta kryphål måste nu täppas till, säger Erika Bjureby.

En klar majoritet av de över 3 500 miljarder kronorna består av lån från europeiska storbanker. Även för de svenska storbankerna består en majoritet av deras totala finansiering på över 250 miljarder kronor av lån (183 miljarder kronor) jämfört med investeringar (69 miljarder kronor). Nordea sticker ut som den bank i Sverige som både har lånat ut och investerat allra störst summor. Vad gäller statliga AP-fonder (Första–Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden) rör det sig om cirka 25 miljarder kronor i investeringar, där AP7 ensam står för knappa hälften (cirka 12 miljarder kronor).

– Vi hoppas att Sverige för en gångs skull inte försöker blockera viktiga EU-förslag som berör natur och biologisk mångfald om avskogningsförordningen återigen kommer upp på förhandlingsbordet. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) bör även överväga att omedelbart tala rim och reson med storbankerna. Om bankerna inte visar att de bryr sig om sina kunders framtid genom att hålla sig inom planetens gränser, riskerar de att tappa kunder. Det är inte försvarbart att tjäna kortsiktiga pengar på att sätta vår framtid på spel. Det gäller även statligt förvaltade AP-fonder som berör miljontals svenskar, säger Erika Bjureby.

Mer information

EU-kommissionen ser över de finansiella institutionernas påverkan av skövling av värdefull skog och kan vid behov lägga fram ett nytt, bindande förslag senast i juni 2025.

I rapporten listas Sverige som ett av de största länderna i EU när finansiering av naturförstörelse jämförs mellan samtliga EU:s medlemsländer. I rapportens två olika tabeller, lån och investeringar, kommer Sverige på plats sju respektive plats fyra. I denna ranking är Danske Bank och Nordea inte inkluderade, då de står med under Danmark och Finland. 

De bolag som tar del av finansieringen är exempelvis Arla Foods, Nestlé och Stora Enso, vars verksamheter Greenpeace menar bidrar till att värdefull natur förstörs.

Kontakt vid medieförfrågningar

Christopher Engberg Dahl, kommunikationsansvarig Greenpeace Sverige
[email protected]
0791421453

Isis Wiedmann, EU Comms Lead, Greenpeace Germany
[email protected]
+49 (0) 176 5386 2544