Polar bears observed from the deck of the Arctic Sunrise, while it was moored to an ice floe in the Fram Strait on the edge of the Arctic Ocean.

Madrid, Spanien, 4:e december 2019. 

Det blåa COP har somliga kallat årets klimattoppmöte. Och det är inte konstigt. Efter specialrapporten om hav och istäcken som IPCC släppte tidigare i år var en sak framträdande: Klimatkrisen är en havskris.
– Om vi inte skyddar haven så hotar vi vår egen överlevnad, säger Dima Litvinov, talesperson för havsfrågor på Greenpeace i Sverige.

Enligt rapporten In Hot Water: The Climate Crisis and the Urgent Need for Ocean Protection som släpps idag, varnar författarna om att klimatförändringarnas effekter på våra hav innebär stora förändringar och påföljder för den biologiska mångfalden och mänskligheten i stort. Greenpeace-rapporten slår fast att konsekvenserna av klimatkrisen stör redan en rad marina ekosystems funktioner världen över och orsakar uppvärmning, stigande havsnivåer, havsförsurning och syrebrist. 

– Haven värms upp, expanderar, och den grundläggande kemin i havet förändras i och med den globala upphettningen. Krisen i haven är inte något som händer någon annanstans, det händer här och det händer nu. Haven är själva grunden för människors överlevnad. De ger oss inte bara mat, de ger oss också vartannat andetag vi andas. Om vi inte skyddar haven så hotar vi vår egen överlevnad, säger Dima Litvinov, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace i Sverige.

Rapporten lyfter fram några specifika marina ekosystem som idag är i frontlinjen för klimatkrisens. Författarna pekar även ut prioriterade områden som bör skyddas inom ett globalt nätverk av marina reservat. Områden som benämns är bland annat Antarktis, hotspots för valbestånd, korallrev, mangroveskogar, sjögräsängar och djuphaven, vilka rapporten menar ska fortsätta hållas ostörda från gruvdrift till havs.

Den arktiska regionen benämns även som ett extra utsatt ekosystem. Redan idag är Arktis två till tre grader varmare än mellan 1982 – 2010. Mellan 1970 – 2017 har sommarisen minskat med 50 procent. Regionen förväntas också bli en plats där de västliga vindarna ökar, där havet kommer fortsätta värmas upp vilket inte bara minskar istäcket och leder till havsförsurning, utan även kan påverka produktionen av alger i området som kan ge effekter på hela det arktiska ekosystemet.

– Det är effekter som slutligen påverkar oss som bor här på norra halvklotet. Om inte detta är en tillräcklig signal till länder i den arktiska regionen att det är bråttom att skydda haven, så vet jag inte vad mer som behövs. Jag förväntar mig även att frågan om havsskydd kommer bli stärkt under pågående klimattoppmöte, säger Dima Litvinov.

Genom att skydda minst 30 procent av haven genom ett nätverk av marina reservat kan ekosystemen bygga upp sin motståndskraft mot de snabba konsekvenser som kommer till följd av den accelererande klimatkrisen. Livskraftiga hav bidrar till att motverka den globala upphettningen genom att binda mer kol från atmosfären till havsbotten.

– Vetenskapen är inte en debatt, utan bör ses som en kompass för politiska beslut! Världens regeringar behöver kraftfullt minska användningen av fossila bränslen och samtidigt skapa ett globalt nätverk av marina reservat. Detta behöver även Sveriges utrikesminister Ann Linde stå upp för. Med tanke på den pågående krisen i haven är det konstigt att den svenska regeringen ännu inte adresserat behovet av att skapa ett starkt havsavtal, avslutar Dima Litvinov.

Länkar
Rapporten, In Hot Water: The Climate Crisis and the Urgent Need for Ocean Protection: https://www.greenpeace.org/international/publication/27261/in-hot-water/ 
Bildkollektion till rapporten:
https://media.greenpeace.org/collection/27MZIFJ8EUQHJ

Skydda haven

Vi behöver skydda minst 30% av världshaven till år 2030, genom ett globalt havsavtal som förhandlas fram under FN-mötet BBNJ kan vi åstadkomma detta. 

Engagera dig