Vetenskapen kring klimat och skog är tydlig. Skogen skulle kunna göra långt mer klimatnytta med ett skonsammare skogsbruk, om vi låter mer skog få stå kvar och bli gammal, och om fokus skulle ligga på att tillverka långlivade produkter av skog istället för kartong och engångsartiklar.
Skogsindustrins missvisande budskap
Den viktigaste åtgärden för klimatet när det kommer till skogen är att helt enkelt avverka mindre, alltså tvärt emot det budskap som skogsindustrin själva pumpar ut via reklam, debattartiklar och andra typer av kommunikation. Och detta är något som skogsindustrin lägger mycket tid och kraft på.
Skogsindustrin har de senaste åren velat framställa det för naturen så uppenbart brutala kalhyggesbruket som något nödvändigt att fortsätta med – för klimatet. Detta har de, trots att vetenskaplig forskning säger motsatsen tyvärr lyckats få många att tro på. Många politiker och beslutsfattare sprider samma missvisande budskap, och gör även mycket för att dagens ohållbara skogsbruk ska kunna fortsätta. SCA, som är Europas största privata skogsägare, är drivande i denna greenwashing av skogsbrukets klimatpåverkan, vilket var en central del i att SCA 2025 tilldelades årets Greenwashingpris av föreningen Jordens vänner.
SCA:s hot om att lämna FSC-certifieringen
Våren 2025 hotade SCA med att lämna den internationella miljöcertifieringen FSC med motiveringen att miljömärkningen hotade deras ”klimatambitioner”. Enligt bolaget själva hotade FSC tillgången till råvaror och tog inte hänsyn till ”den kritiska roll skogsprodukter spelar i klimatomställningen”.
Strategin att ta en ”paus” från FSC skulle i praktiken tillåta SCA att avverka skogar som tydligt strider mot FSC-reglerna, särskilt de mest värdefulla skogarna för biologisk mångfald och renskötseln. Detta är ett tydligt exempel på hur SCA gömmer sig bakom begrepp som ”grön omställning” och ”klimatnytta” för att motivera fortsatt intensiv avverkning.
Så fungerar skogen som kolsänka
Skogen fungerar som en kolsänka genom att kol från atmosfären tas upp och lagras både i marken och i själva träden när skogen växer. Men när en skog avverkas släpps mycket av kolet som lagrats i marken ut, och av det kol som finns bundet i själva träden släpps det mesta ut redan inom några år eftersom omkring 80 procent av det som huggs används till att producera kortlivade produkter och bränslen.
Det tar mycket lång tid för nya träd att binda tillbaka allt det kol som släpps ut till atmosfären när en skog avverkas. Det tar decennier för det markbundna kolet som släpps ut vid kalhyggen att bindas in av ny växtlighet, och minst 60–120 år för nya träd att binda in det kol som fanns i de träd som avverkats.
En artrik och levande skog är bra för klimatet, medan en skogsavverkning alltså skapar en stor kolskuld som måste betalas tillbaka innan någon klimatnytta från eventuell ersättning av fossila produkter med de från skogen kan uppstå.
Myten om substitutionseffekten
Det är ofta denna så kallade substitutionseffekt, det vill säga att man kan ersätta fossila material och bränslen med organiska, som skogsindustrin pekar på när de försöker påstå att deras verksamhet är bra för klimatet. Men i sina påståenden utelämnar de konsekvent den kolskuld, det vill säga den negativa klimateffekt, som avverkningen skapar eftersom skogen gjorde nytta för klimatet innan den avverkades som kolsänka och kollager.
På grund av att skogsindustrin varit så framgångsrika i att mata ut det missvisande budskapet att biobränslen och träprodukter är bra för klimatet är det viktigt att påminna om att ALLA utsläpp av växthusgaser till atmosfären leder till global uppvärmning och klimatförändringar, oavsett om de kommer från förbränning av fossilt kol eller kol från skog. Och för att hindra skenande temperaturer krävs att halterna av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären minskar.
Den mest effektiva klimatåtgärden
Eftersom det är akut att hindra att mer växthusgaser släpps ut i atmosfären innebär det att den effektivaste klimatåtgärden i skogen är att minska avverkningstakten, ställa om till ett naturnära skogsbruk och låta fler skogar stå kvar. Speciellt de gamla skogarna som har hunnit binda mycket kol och som dessutom är de viktigaste för skogens biologiska mångfald.
Svenska skogar tillhör faktiskt det skogsområde som lagrar mest kol i världen, till och med mer än Amazonas. Men på grund av att avverkningarna har ökat så minskar idag nettoinlagringen av kol i den svenska skogen.
Om skogsindustrin även skulle fokusera på att skapa långlivade produkter som byggnadsmaterial som fortsätter att binda kolet över tid ger det mer klimatnytta.
Behovet av naturnära skogsbruk
Trots de starkt negativa konsekvenserna för den biologiska mångfalden och klimatet är det fortfarande kalhyggesbruket som används inom 97 procent av det svenska skogsbruket. En omställning bort från kalhyggena och plantagerna mot det som kallas naturnära skogsbruk skulle vara en enorm vinst för i princip alla utom de skogsjättar som likt SCA låst in sig i en affärsmodell som kräver maximal skogsavverkning för att fylla det tillsynes omättliga behovet av träråvara som deras alltför stora pappersmassafabriker ständigt kräver.
Vägen framåt för svenskt skogsbruk
Det är ingen som påstår att den stora omställningen av dagens ohållbara och klimatskadliga skogsbruk som så uppenbarligen behövs kommer att vara enkel. Men den är nödvändig. Istället för att försöka grönmåla sina klimatutsläpp och övergrepp mot naturvärdena i skogen behöver skogsindustrin erkänna sina historiska misstag och omfamna det som oundvikligen behöver ske. Dagens kortsiktiga rovdrift av skogen gynnar ytterst ingen annan än skogsbolagens aktieägare. Ett naturnära skogsbruk kan istället låta skogen bli en verklig klimatlösning som samtidigt gynnar en mängd andra värden för människor och samhället.
Det är dit vi behöver nå och vi hoppas att du vill vara med och stödja oss på den resan.
