Den 16 mars meddelade den statliga Första AP-fonden att de slutar investera i fossilbolag, det vill säga bolag verksamma inom kol, olja och gas. Det är inte en dag för tidigt, men beslutet är välkommet och kan visa sig vara en vändpunkt i fråga om investeringar i fossila bränslen.
Under hösten 2017 inledde Greenpeace Sverige en kampanj för att förmå första till fjärde AP-fonderna att flytta pengarna från fossila bränslen till klimatvänliga, hållbara investeringar.
Varför de svenska AP-fonderna, undrar kanske någon, de är väl inte så dåliga?
AP-fonderna är ur ett globalt perspektiv knappast sämst när det gäller ohållbara smutsiga fossila investeringar. Tvärtom, de har flera gånger vunnit priser för hur de hanterar klimatfrågor.
Men vår utgångspunkt från Greenpeace är inte att det gäller att vara bäst i en klass som inte håller måttet. Vår utgångspunkt är att vi behöver agera utifrån vad vetenskapen säger om klimat och miljö. Och här är det glasklart. FN:s klimatpanel slår fast att om vi ska klara oss klara att hålla den globala upphettningen under 1,5 grader och lindra de allra värsta effekterna av ett förändrat klimat så måste vi fasa ut fossila bränslen. Och det snabbt. För att nå klimatmålen krävs snabba och långtgående förändringar i alla delar av samhället i en skala som saknar historiskt motstycke slår IPCC fast.
Flytta pengarna för att rädda klimatet
Att i detta läge fortsätta att finansiera eller investera i fossila bolag och projekt är inte i linje med klimatavtalet från Paris 2015. Om inte finanssektorn gör investeringar som överensstämmer med Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål kommer det att vara omöjligt att uppnå målen, konstaterade finansmarknadsminister Per Bolund 2017.
I vår rapport Staten, kapitalet och oljan från 2017 kunde vi konstatera att Första–Fjärde AP-fonderna hade massiva investeringar i nära hälften av världens största utsläppare.
Vi har från Greenpeace haft dialog med samtliga AP-fonder samt fondernas Etikråd. Men trots att vi befinner oss i ett nödläge för klimatet så har våra gemensamma fonder fortsatt att pumpa in miljarder i de absolut största fossilbolagen i världen.
Vi tvingas alla bidra
Vi har fokuserat på Första-Fjärde AP-fonderna, de fyra så kallade buffertfonderna. Till skillnad från andra fonder eller fonder inom premiepensionssystemet så kan vi vare sig välja, eller välja bort dessa fonder. Alla som arbetar och får en inkomst tvingas medverka via sin lön till dessa fonder. Tanken är god, vi är alla med och betalar in till vår framtida pensionsförsäkring. Problemet är att eftersom fonderna eldar på klimatkrisen med sina investeringar så undergräver vi vår egen framtid när vi bidrar till AP-fonderna. Vare sig vi vill det eller ej.
För privatpersoner finns ingen möjlighet att avstå från att delta i detta. Men för företag eller organisationer finns andra möjligheter. Sagt och gjort. I april 2018 meddelade Greenpeace att vi slutar betala den del av arbetsgivaravgifterna som går till det allmänna pensionssystemet. Samma dag skickade vi ett brev till AP-fonderna där vi förklarade varför vi inte ville medverka till klimatförstörelse. Även om ”aktionen” nu är avslutad så pågår fortfarande en juridisk process där vi hävdar att vi inte ska tvingas att medverka till klimatkrisen.
Att flytta pengarna från det som förstör klimatet allra mest – fossilbolagen – kan tyckas vara en given sak utifrån ett etiskt, moraliskt perspektiv. Men faktum är att investeringarna sker i strid med såväl den svenska grundlagen som internationella avtal. Enligt Regeringsformen 1 kap, 2§ slås fast att ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till god miljö för nuvarande och kommande generationer.” Och enligt Parisavtalet från 2015 har parterna i avtalet enats om att ”göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.”
Som statliga myndigheter är det Första till fjärde AP-fondernas plikt att följa svenska lagar och internationella överenskommelser som Sverige har ingått. Den 13 juni 2018 påminde Greenpeace fonderna om deras skyldighet att leva upp till de lagar och mål som Sveriges riksdag beslutat om.
Trots hållbarhetskrav – fossilinvesteringarna fortsätter
Den första januari 2019 började en ny lag gälla som ytterligare inskärper hållbarhetskraven gentemot de statliga pensionsfonderna, som enligt lagen ska fästa ”särskild vikt” vid hur en hållbar utveckling kan främjas. Greenpeace, liksom flera organisationer inom nätverket Schyssta pensioner krävde betydligt skarpare regler. Ett uppenbart problem är att de nya reglerna alltjämt slår fast att hög avkastning övertrumfar krav på hållbarhet.
Finansmarknadsminister Per Bolund säger sig inte vara nöjd förrän vi har helt fossilfria AP-fonder och tycker att fondernas investeringar i oljesand är ”stötande” och inte rimmar med de internationella klimatavtal vi har åtagit oss i Sverige.
Nu ska regeringen utvärdera om de nya reglerna har lett till att fondernas investeringar i fossil energi har minskat eller inte. För att undersöka den frågan har Greenpeace genomfört en granskning. Vi jämförde fondernas investeringar i december 2018 med juni 2019. Vi kunde konstatera att fonderna trots de nya reglerna fortsätter att investera nära hälften av världens absolut största fossilbolag.
Folket och politiken vill flytta pengarna
Självklart är svenska lagar och internationella överenskommelser tillräckliga skäl för att våra gemensamma pensionsfonder ska flytta pengarna från klimatbovar. Men vi ville ändå vara säkra på att det finns ett grundmurat stöd för detta även bland såväl allmänhet som våra politiker.
Vi kan konstatera att Första AP-fonden har ett överväldigande för att sälja av sitt fossila innehav bland Sveriges medborgare och politiker. De andra fonderna får skämmas och fundera över hur de kan motivera att fortsatt investera i klimatvidrig verksamhet i strid med lagar, överenskommelser, vad våra politiska partier tycker och den svenska folkviljan. Enligt en opinionsundersökning Greenpeace bad undersökningsföretaget Novus göra inför valet hösten 2018 tycker två av tre väljare att AP-fonderna ska överge sina fossila investeringar.
Det är glädjande att Första AP-fonden nu kan sälla sig till en av alla de investerare världen över som har lämnat den fossila eran. Tillsammans har mer än 11 biljoner dollar avinvesterats från fossila bränslen. Det är en astronomisk summa. Men än viktigare är det stora antal, och den vitt skilda krets av aktörer världen över som nu lämnar den fossila eran bakom sig. Det är ett budskap som inte kan misstolkas och som får effekt – fossilernas tid är över!
Morgondagens elever kommer inte att läsa om fossil energi i naturkunskap eller ekonomi utan i historia. Nu har Första AP-fonden bidragit till den att skapa historia. Men det kom inte av sig själv, utan tack vare engagemanget från tusentals människor!
