Greenpeace activists wrap the EU summit venue in Brussels with images of giant flames, setting off clouds of smoke, flares and sounding a fire alarm to urge European government leaders to take immediate action to respond to the climate emergency.

Avgörandets stund är kommen. Den 10-11 december genomförs EU:s toppmöte och en central punkt på dagordningen är klimatkrisen. Europeiska rådet ska besluta om ett skärpt klimatmål för EU till 2030. Ett starkt mål påverkar inte bara EU-länderna själva utan kan vara en viktig injektion att ta till kraftfullare åtgärder för resten av världen.

Frågan är: kommer våra EU-ledare att lyckas leva upp till sin egen ambition om att vara en global ledare för att lösa de utmaningar som följer av klimatförändringar?

För att EU:s mål för utsläppsminskningar till 2030 ska vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål behöver minskningen vara minst 65 procent. Det är positivt att regeringen nu också stödjer den ambitionen.

Därför är det samtidigt oroande att kommissionen i sitt förslag till minskningar både föreslår ett lägre mål (-55%) samt att det ska vara ett så kallat nettomål. Detta gör förslaget oacceptabelt urvattnat och inte i linje med vad Parisavtalet kräver.

Vid gårdagens sammanträde med EU-nämnden redogjorde statsminister Stefan Löfven för regeringens politik. Regeringen ska enligt Löfven “fortsätta att driva på” och att det är viktigt att det står minst 55 procents utsläppsminskningar.

Amanda Palmstierna (MP) konstaterade vid sammanträdet att det är viktigt att inte urholka ambitionen i klimatmålet och poängterade att det inte ska gå “att ägna sig åt kreativ bokföring utan man måste på riktigt göra utsläppsminskningar.”

Det är därför oroande att Sverige tycks öppna upp för ett lågt klimatmål som också till och med kan bli ett så kallat nettomål. Faktum är att enligt EU:s egna konsekvensbedömning skulle en nettominskning på 55% innebära en minskning av de verkliga utsläppen med endast 50,5% till 52,8%, beroende på storleken av EU:s koldioxidutsläpp.

Att övergå till ett lågt nettomål skulle allvarligt underminera EU:s möjligheter att vara i linje med Parisavtalet. Den svenska positionen tycks, om än kritisk, öppna upp för att acceptera en övergång till ett nettomål. Vad som behövs nu är inte kompromissande utan tydliga markeringar från svensk sida att denna urvattning inte är godtagbar.

I ett brev till Stefan Löfven har Greenpeace därför uppmanat honom att förkasta iden om att ändra EU:s klimatmål till 2030 till ett nettoutsläppsminskningsmål. Vad klimatet behöver är inte kompromissande och schackrande utan tydligt politiskt ledarskap.

Du kan vara med och hjälpa till! Skriv under uppropet om höjda klimatmål för EU, riktat till Stefan Löfven och Isabella Lövin, initierat av Push Sverige!