När BP spillde ut 4,9 miljoner fat olja i Mexikanska golfen för två år sedan uppmärksammades katastrofen världen över. Den ryska oljeindustrin släpper ut 30 miljoner fat på land varje år - det är sju gånger mer än utsläppen under Deepwater Horizon-katastrofen. Detta pågår allt som oftast under en slöja av hemlighetsmakeri och korruption. Var artonde månad spyr ryska oljeindustrin ut mer än 4 miljoner fat i Arktiska oceanen. Det här är ett problem som rör oss alla.
Komidistriktets oljeutsläpp
Efter att ha analyserat satellitbilder för att identifiera platser som drabbats av oljeutsläpp, reste Greenpeace medarbetare till Komi och andra arktiska och subarktiska regioner för att utreda och dokumentera utsläppen, samt blottlägga skadornas omfattning. Dessa bilder togs under tre dagar på endast ett av de många oljeutsläppsdrabbade områdena i Ryssland.
Olja, korruption och föroreningar
Intensiva prospekteringsarbeten som utförs av olje- och gasindustrin åtföljs i allmänhet av stora PR-kampanjer. Dessa är inriktade på att få lokalbefolkningen att tro att oljeborrning och -produktion är helt ofarligt och att det generellt kommer att bidra till en positiv utveckling av regionen och dess infrastruktur.
Hur mycket olja läcker ut i Ryssland varje år?
Extrema väderförhållanden tillsammans med bristfälligt underhåll har resulterat i ett långsam men konstant läckage av olja från bristningar i rörledningarna. Dessutom pågår fortfarande den ”bannlysta” förbränningen av gaser som uppstår som en biprodukt av oljeutvinningen. 60 % av gaserna utgörs av den kraftfulla växthusgasen metan. Ryssland bränner årligen runt 40 miljarder kubikmeter av denna gas.
Samhällets sammanbrott
Ursprungsbefolkningen i norra och östra Ryssland och Sibirien, totalt cirka 250 000 personer, är några av de mest utsatta grupperna i det ryska samhället. Deras ekonomi och traditionella livsstil är direkt beroende av fiske, jakt, samling och renhållning. En utveckling av utvinningsindustri, privatägt fiske och skogsindustri inverkar därför negativt på gruppernas traditionella territorier, och på deras rätt att på ett traditionellt sätt försörja sig på vad naturen omkring har att erbjuda.
F
rån att han var 12 år till han gick i pension vid 72 års ålder födde Kanev Vyacheslav Vasilyevich upp renar från byn Ust'-Usa i Komi.
Renar behöver vidsträckta, fria marker. Idag är markerna kring Komi förstörda med mer än 3 000 borrhål, tusentals kilometerlånga rörledningar, åtskilliga vägar, stigar och oljeindustrianläggningar. Kanev säger att han var tvungen att valla sina djur längre och längre söderut för att kunna ge dem orörda betesmarker. Renarna vägrade att äta mossa och lavar från förorenade områden. Oljeindustrins utbredning omöjliggör renhållning och det är inte längre ett gångbart sätt att försörja sig på.
V
alery Bratenkov arbetar som förman på oljefälten utanför Usinsk. Utanför arbetstid är han med i en lokal miljögrupp. Bratenkov brukade påpeka för sina chefer att oljeutsläpp ofta sker mitt framför deras ögon, och bad dem att reparera rörledningarna. "De tog illa upp och sade att kostnaderna var för höga." (Källa: AP på plats tillsammans med Greenpeace)
I områden där oljeindustrin utvecklar sin verksamhet bildas giftiga sjöar av utsläppt olja. Den kväver vegetationen, penetrerar marken och tränger in i grundvattnet. I den lilla byn Ust'-Usa lever invånarna med konsekvenserna varje dag. 
U
ngdomar i byn Kolva har inga stora förhoppningar inför sin framtid. Arbetslösheten är stor - få får jobb hos oljebolagen och andra arbetsmöjligheter är begränsade. Alkoholism är också ett problem.
Självmordsfrekvensen i Ryssland anses redan vara en nationell kris. I delrepubliken Komi är den nästan dubbelt så hög som riksgenomsnittet, och bland ursprungsbefolkningen är siffran tre gånger så hög.
E
n fiskare i Kolva visar sin magra fångst. "För 40 år sedan kom de och började borra efter olja. De lät oljan bubbla ut i landskapet och floderna, tills fisken simmade med magen uppåt. Då insåg vi hur framtiden skulle komma att se ut." Fiske, jakt och jordbruk var de traditionella yrkena i Komi, men numera kan ingen leva så längre. 
U
nder den långa arktiska vintern läcker olja obemärkt ut från otaliga sprickor i de underjordiska rörledningarna. När sommarvärmen kommer och smälter bort snö och is, spolas enorma mängder olja ut i floderna tillsammans med smältvattnet. "Det är värst på våren", säger invånarna i Ust'-Usa. "Då har vi olja i vattnet, i luften, i maten, överallt. Det stinker av olja. Våren är en av de värsta årstiderna."
Rysslands arktiska anspråk
Vad vi kan lära oss
Såhär uttrycker sig en representant från den ryska naturresursmyndigheten: ”Olje- och gasutvinningen på Rysslands kontinentalsockel kännetecknas av komplicerade arbetsförhållanden och kräver användning av ny och unik teknik. Samtidigt utgörs de största hindren av bland annat extremt svåra klimatmässiga och geologiska förhållanden, brist på infrastruktur, utvinningsområden som ligger långt borta från kustbelägna stödbaser, och frånvaro av beprövad teknik för utveckling av olje- och gasfält i Arktis. "
Om den ryska olje- och gasindustrin inte har kunnat följa reglerna på de redan befintliga oljefälten - trots tillgång till all nödvändig tekniskt kapacitet - varför skulle vi då lita på att de kommer att ta ansvar för miljön vid utvecklingen av offshore-borrning i Arktis?
Tidigare hemligstämplade regeringsdokument uppger att det är ”nästan omöjligt” att hantera oljeutsläpp i minusgradigt vatten. Oundvikliga misstag skulle ödelägga den ömtåliga arktiska miljön.
Sprid ordet
Share on Tumblr 
Var med och skydda Arktis
Skriv under vårt upprop och anslut dig till de över en miljon människor som redan stått upp för att göra Arktis till ett skyddat område.
Nedladdningar
Länkar