Dyrt, dyrt, dyrt
Ny kärnkraft tar enormt lång tid att bygga – att gå från beslut till färdigställd reaktor tar minst 10- 15 år. Dessutom är det vansinnigt dyrt.
Vi behöver bara titta på vårt grannland Finland för att få ett skräckexempel: Bygget av Finlands femte och största kärnkraftsreaktor, Olkiluoto 3, skulle bli den ”kärnkraftsrenässansens” praktexempel. Men sprickor, felkonstruktioner, mångåriga förseningar och skarp kritik från finska Strålsäkerhetscentralen har gjort att Olkiluoto 3 blivit ett fullständigt fiasko.
Kärnkraftsprotest i Olkiluoto, Finland
Dyrt blir det också. Från början var det tänkt att projektet skulle få kosta 2.5 miljarder euro - ungefär 30 miljarder kronor. Det senaste budet är att notan kommer att hamna på 6 miljarder euro, det vill säga runt 60 miljarder kronor, och dessutom har byggtiden mer än fördubblats från den ursprungliga planen.
I Sverige har kärnkraften varit starkt subventionerad, skattebetalarna har fått stå för pengar till konstruktion och bygge av reaktorerna. Dessutom har staten och skattebetalarna fått ta det ekonomiska ansvaret för kostnaderna i händelse av en olycka.
2010 beslutade riksdagen att det inte längre ska vara förbjudet att bygga nya kärnreaktorer, trots att svenskarna tydligt sa nej i folkomröstningen 1980. Villkoret är att skattebetalarna inte ska behöva stå för några pengar. Vill ett företag bygga kärnkraft får de själva stå för kostnaderna.
Men vissa forskare menar att det är ett önsketänkande: även om marknaden själva tar initiativ till att bygga ny kärnkraft kan staten på olika sätt tvingas bekosta reaktorbyggena. Om en olycka skulle ske kommer staten sannolikt få gå in och bekosta kostnaderna för skador som uppkommit.
Kärnkraft vs. Förnybara energikällor: vad kostar mer?
Kärnkraftsförespråkarna har ofta hävdat att kärnkraft är en billig energikälla jämfört med till exempel vindkraft. Men en rad studier från olika delar av världen visar att nya satsningar på vindkraft kostar lika mycket eller till och med mindre (räknat per kilowattimme) än nyinvesteringar i kärnkraft. Över tid och inom en snar framtid kommer energislag som solkraft och vindkraft bli allt billigare medan kärnkraft blir allt dyrare.
För de tiotals miljarder man satsar på ny kärnkraft skulle man alltså kunna bygga förnybar energi, till exempel vindkraftverk och bioenergi, som skulle ge samma mängd energi som en reaktor. Skillnaden är att förnybara energikällor inte för med sig allvarliga riskmoment eller radioaktivt avfall